Antibiotika ersätts oftare av effektiv kortisonspray vid bihåleinflammationer - ny studie visar på ett paradigmskifte i primärvården



Ny studie visar på ett paradigmskifte i primärvården:

Antibiotika ersätts oftare av effektiv kortisonspray vid bihåleinflammationer

Allt färre patienter som söker vård för misstänkt bihåleinflammation, så kallad rinosinuit, får antibiotika. Det visar en studie av patienter vid 11 vårdcentraler runt om i Sverige. Istället för antibiotika behandlas patienterna med godkänd näskortisonspray som i tidigare studier har visats ge bättre effekt än antibiotika . Studien är presenterad online av den medicinska tidskriften Primary Care Respiratory Journal .

– För drygt 10 år sedan behandlades i huvudsak patienterna med symptom på bihåleinflammation med antibiotika. Resultaten av den här studien visar på ett paradigmskifte; det här är en sjukdom som vi rekommenderar att i första hand behandla med en näskortisonspray med godkänd indikation och detta har fått genomslag i primärvårdskulturen. Vi kan också ge en eloge till allmänheten som har en ökad medvetenhet om att vi inte kan gödsla med antibiotika, konstaterar professor Pär Stjärne som lett studien och som är sektionsöverläkare för rinologi och trauma vid öron-näsa-halskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

SOSAR (Swedish Observational Study on symptoms, treatment patterns, quality of life and costs in Acute Rhinosinusitis) är en observationsstudie av närmare 150 patienter som sökte vård inom primärvården efter att i 7-10 dagar haft snuva, täppa eller smärta.

– I studien valde över 90 procent av distriktsläkarna att behandla med en näskortisonspray. Visserligen fick 60 procent även antibiotika men det är en låg siffra i ett internationellt perspektiv. Att patienter aktivt ber om antibiotika, bottnar i att många är rädda för bihåleinflammation. Men antibiotika har begränsad effekt och näskortisonspray med godkänd indikation är betydligt mer effektivt. I studien blev 9 av 10 patienter mycket bättre eller klart förbättrade efter upp till 15 dagar, det gällde oavsett vilken behandling de fått, säger Pär Stjärne.

Studien visar att en episod av bihåleinflammation kostar i medeltal 10 000 kronor, framför allt är det indirekt kostnader i form av uteblivet arbete.

Antibiotika i undantagsfall Självklart kan det finnas fall då antibiotika behövs.

– Men då rör det sig om patienter med en mer aggressiv sjuka. Patienterna har mer ont, ofta bara på ena sidan och de kan vara allmänpåverkade med hög feber. Då kan det röra sig om en bakteriell infektion som behöver behandlas med antibiotika, säger Pär Stjärne.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Anne-Lie Öberg Informationschef/Public Affairs Manager, MSD Mobil: 0704-66 35 94 E-post: anne-lie.oberg@merck.com

Pär Stjärne Sektionsöverläkare för rinologi och trauma vid öron-näsa-halskliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Tfn: 0707-25 07 49

Studiefakta I SOSAR medverkade 143 patienter som under åren 2008-2009 sökte till 11 olika vårdcentraler i Sverige (Arvidsjaur, Bro, Bromma, Dalby, Fjugesta, Göteborg, Lidingö, Limhamn, Uddevalla, Växjö och Örebro). Patienterna sökte vård efter att ha haft snuva, täppa eller smärta i 7-10 dagar. Medelåldern var 45,1 år och 76.7% av patienterna var kvinnor.
90 % behandlades med näskortisonspray med godkänd indikation, 60 % fick även antibiotika. Från 0-15 dagar hade drygt 90 % blivit bättre eller mycket förbättrade oavsett behandling.
Akut rinosinuit, bihåleinflammation, har stor påverkan på livskvaliteten.
Kostnaderna för samhället uppskattas till 10 260 kronor/sjukdomsperiod och patient. 75 % av kostnaderna är indirekta (främst utebliven arbetsinsats).
SOSAR har genomförts med stöd av läkemedelsföretaget MSD.

MSD MSD är ett ledande globalt hälso-och sjukvårdsföretag som arbetar för att göra skillnad för många människor världen över. I USA och Kanada är företaget känt under namnet Merck. Vi har en bred produktportfölj av receptbelagda och receptfria läkemedel, vacciner samt veterinärmedicinska läkemedel och företaget är representerat i mer än 140 länder.

MSD i Sverige har cirka 250 anställda och kontoret ligger i Sollentuna. Vi marknadsför läkemedel och genomför kliniska prövningar inom bland annat följande sjukdomsområden: kardiologi, immunologi, diabetes, infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer, dermatologi och centrala nervsystemets sjukdomar. Läs mer på www.msd.se



Meltzer, Bachert, and Staudinger, "Treating acute rhinosinusitis: Comparing efficacy and safety of mometasone furoate nasal spray, amoxicillin, and placebo". J ALLERGY CLIN IMMUNOL DECEMBER 2005, pages 1289 – 1295.
http://www.thepcrj.org/journ/view_article.php?article_id=891

2



Pressmeddelande

Taggar:

Om oss

MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa. Vi investerar årligen cirka 5 miljarder dollar i forskning och utveckling. Som ett ledande globalt hälso- och sjukvårdsföretag arbetar vi på MSD för att göra skillnad för många människor världen över. I USA och Kanada är företaget känt under namnet Merck & Co. Vi har en bred produktportfölj av receptbelagda läkemedel, vacciner samt veterinärmedicinska läkemedel och företaget är representerat i mer än 140 länder. MSD i Sverige har cirka 170 medarbetare med kontor i Hagastaden, ett internationellt kluster som växer fram kring Karolinska Institutet och universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Hagastaden är ett kluster där akademi, sjukvård och företagande kan utvecklas tillsammans och bli ett nav för forskning och utveckling inom life science i Stockholm. MSD marknadsför läkemedel och genomför kliniska prövningar inom bland annat följande behandlingsområden: kardiologi, immunologi, diabetes, infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer och centrala nervsystemets sjukdomar. Sedan flera år har MSD fler patienter i kliniska prövningar i Sverige än något annat företag.