Förtroendet för vården är stort men har svaga länkar

Förtroendet för hälso- och sjukvården är stort och särskilt stort förtroende har hälso- och sjukvårdspersonalen och sjukhusen. Men det finns svaga länkar i förtroendet så som skillnader mellan landsting och ett mindre förtroende för vårdcentraler och vårdens styrning och ledning. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

Vårdanalys har sammanställt forskning och genomfört fördjupande analyser av befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. I en ny rapport presenteras ny kunskap om förtroendets orsaker och varför det är viktigt att regeringen och landstingen genomför insatser för att säkerställa ett stort förtroende även på sikt.

- Vi ser att omkring 65 procent av befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är en tillgång som behöver värnas eftersom förtroendet påverkar vårdens effektivitet och patienters och medborgares sätt att agera i vården, till exempel benägenheten att söka vård och följa behandlingsråd, säger Isabelle Carnlöf, utredare, Vårdanalys.

Särskilt stort förtroende har befolkningen för hälso- och sjukvårdspersonalen och sjukhusen, medan förtroendet för vårdcentralerna, hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och vårdens styrning och ledning är mindre. Det finns också stora skillnader mellan olika landsting.

- Svagheterna i förtroendet för vården behöver hanteras för att inte befolkningens förtroende ska minska på sikt. En del i det är att stärka tillgängligheten, personcentreringen och utveckla styrningen och ledningen. Regeringen och landstingen behöver också beakta förtroendet mer i utvecklingen av vården, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys.

Förtroendet påverkas av samhällsutvecklingen i stort och hänger samman med flera andra attityder som tillit till andra människor och nöjdhet med demokratin. Men hur vården fungerar ur ett patient- och medborgarperspektiv är kärnan i förtroendet och det som regeringen och landstingen bör fokusera på.

- Upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och i relationella faktorer som att bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i mötet med vården är vanliga orsaker till att ha ett litet förtroende för hälso- och sjukvården, fortsätter Isabelle Carnlöf.

Rapporten Förnuft och känsla. Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

Karin Engström
Kommunikatör
08-690 41 21
karin.engstrom@vardanalys.se

Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Media

Media