Hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden?

Apoteken har blivit fler och tillgängligheten till receptfria läkemedel har ökat, men det verkar ha blivit vanligare att receptbelagda läkemedel inte finns på apoteket. Antalet vårdcentraler och besök inom primärvården har ökat, men kontinuiteten kan fortsatt förbättras. I den specialiserade vården har köerna kortats, men en av tio väntar över 90 dagar. Detta visar en ny rapport om tillgängligheten till hälso- och sjukvård som Myndigheten för vårdanalys publicerar i dag.  



Svensk hälso- och sjukvård står sig stark i ett internationellt perspektiv, med goda medicinska resultat. Bristande tillgänglighet till hälso- och sjukvården har dock varit ett långvarigt problem och föremål för insatser under många år. Vårdanalys har haft regeringens uppdrag att följa upp hur några av de senaste årens reformer, apoteksomregleringen, vårdvalet i primärvården samt den nationella vårdgarantin och Kömiljarden, har påverkat tillgängligheten för patienter och befolkning.




Rapporten visar att det har öppnat ett stort antal nya apotek och vårdcentraler. Öppettiderna på apotek har också blivit bättre och väntetiderna i vården har kortats. För en stor del av befolkningen har reformerna i många avseenden lett till en förbättrad tillgänglighet, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Vi kan samtidigt konstatera att de flesta nya apotek och vårdcentraler har öppnat i tätbefolkade områden där tillgängligheten redan var god innan reformerna. Det finns vidare indikationer på att det har blivit vanligare att receptbelagda läkemedel inte finns tillgängliga vid första apoteksbesöket. Likaså pekar studier på att Kömiljarden kan påverka de medicinska prioriteringarna. Utifrån vår analys pekar vi ut ett antal utvecklingsområden för de genomförda reformerna, säger Fredrik Lennartsson.

Uppdraget har genomförts i samarbete med professorerna Mats Bergman (Södertörns Högskola), Johan Stennek (Göteborgs universitet), Clas Rehnberg (Karolinska Institutet) samt Karsten Vrangbæk (Köpenhamns universitet).

Rapporten visar att:

Efter apoteksomregleringen har 368 nya apotek öppnat, en ökning med cirka 40 procent. De flesta nya apotek har öppnat i tätbefolkade områden. Ett ökat utnyttjande av apotekens internet- och telefontjänster kan vara ett sätt att begränsa problemet med att kunderna upplever att det har blivit svårare att få tag i receptbelagda läkemedel vid första besöket. Reformen omfattade också att vissa receptfria läkemedel får säljas utanför apoteken, vilket har ökat befolkningens tillgänglighet till dessa. Samtidigt kan en ökad tillgänglighet riskera att leda till en ökad felanvändning av läkemedel.



Efter vårdvalsreformen har Sverige fått ungefär 170 fler vårdcentraler, en ökning med 17 procent. De flesta är privat drivna och har inneburit en ökad valfrihet för många patienter. Skillnaderna är dock stora mellan landstingen och de flesta nya vårdcentraler har öppnat i tätbefolkade delar av landet. Ett ökat vårdutnyttjande i form av fler besök tyder på en ökad tillgänglighet och befolkningens förtroende för primärvården verkar ha ökat något. Bristande kontinuitet och koordinering av vården, i synnerhet för dem med särskilda eller mer omfattande behov, är fortfarande två svagheter i svensk hälso- och sjukvård. Vårdanalys anser därför att landstingen bör tydliggöra primärvårdens ansvar för kontinuitet och koordinering.



Efter vårdgarantireformen och Kömiljarden förbättrades väntetiderna initialt och har efter år 2010 stabiliserats på en lägre nivå än tidigare.
Fortfarande väntar 10-15 procent av patienterna längre än vårdgarantins tidsgränser, och det finns stora skillnader mellan landstingen. Den generella kännedomen om vårdgarantin är relativt god, men endast en av fem patienter uppger att de har blivit informerade av hälso- och sjukvårdspersonalen när garantin blev aktuell. Det finns vissa indikationer från tidigare studier på att framför allt Kömiljarden påverkar de medicinska prioriteringarna – så kallade undanträngningseffekter. Vårdanalys anser att regeringen bör överväga en kortare vårdgaranti för mer brådskande diagnoser. Målsättningen bör även vara en vårdgaranti som omfattar hela vårdkedjan.



Rapporten ”Låt den rätte komma in – hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden?” finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.


Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar