Personer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdval

Personer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer – även efter införandet av vårdval. Personer med högre utbildning och inkomst – och bättre hälsa – väljer i större utsträckning privata mottagningar. Det visar en jämförande studie av de fördelningsmässiga konsekvenserna av vårdvalet i tre landsting som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gjort.

En central målsättning med vårdvalsreformerna har varit att öka tillgängligheten och att stärka patientens roll inom primärvården. Det har funnits farhågor om att valfrihet för patienterna, friare etablering och konkurrens mellan vårdgivare ska gynna individer med hög inkomst och hög utbildning. En sådan utveckling skulle motverka den politiska ambitionen om en jämlik vård på lika villkor oavsett socioekonomiska förutsättningar.

I Vårdanalys studie framgår att individer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, när skillnader i ålder, kön och sjuklighet beaktas. Denna fördelningsprofil är också relativt likartad i de tre landstingen och såväl före som efter vårdval.

– Vår studie visar att primärvården gynnar socio-ekonomiskt svaga grupper och att den fördelningsprofilen sammantaget är stabil även efter genomförandet av vårdval i primärvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Personer med bättre socioekonomiska förutsättningar är i sin tur överrepresenterade på privata mottagningar. Skillnader i patientsammansättning mellan privata och offentliga vårdgivare behöver inte nödvändigtvis vara ett problem för patienterna om kvaliteten är densamma. Men eftersom unga och friska personer respektive personer med bättre socioekonomiska förutsättningar generellt tar mindre resurser i anspråk riskerar skillnaderna i patientsammansättning att leda till ojämlika villkor.

– Det är bra att fler landsting nu börjat med socioekonomisk viktning i ersättningen till primärvården, det bidrar till mer jämlika villkor, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

För att främja en fortsatt utveckling av primärvården bör regeringen säkerställa att det finns förutsättningar för en ändamålsenlig uppföljning av såväl privat som offentlig primärvård. Även formerna för primärvårdens organisering bör utredas vidare och då särskilt se till primärvårdens samlade funktion i vårdsystemet.

Taggar:

Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se