Prestationsbaserad ersättning: en stark medicin – men med risk för biverkningar

Statlig styrning av vård och omsorg genom prestationsbaserad ersättning användes första gången 2006 och omfattade då 1 miljard kronor. År 2013 finns det överenskommelser med prestationsbaserad ersättning på 6 utpekade områden som totalt omfattar ca 5,3 miljarder kronor.

–  De flesta är överens om att prestationsbaserad ersättning har ökat genomslaget för den statliga styrningen av vården och omsorgen, men samtidigt är styrmedlet omdiskuterat, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

–  Vår analys visar att staten och huvudmännen relativt enkelt kan arbeta mer systematiskt med prestationsbaserad ersättning för att åstadkomma bättre resultat för patienterna och minska risken för oönskade sidoeffekter i vården, säger Fredrik Lennartsson.

Rapporten ”Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning” (2013:8) visar:



·  Styrning med prestationsbaserad ersättning kan få kraftfulla effekter i vård och omsorg – men med dagens utformning finns risker för att satsningarnas mål inte nås på ett effektivt sätt, att oönskade sidoeffekter uppstår och att den lokala anpassningsförmågan minskar.



·  Flera risker går att undvika om regeringen tar ett samlat grepp på styrningen med prestationsbaserad ersättning, exempelvis genom att göra processen för utformning, genomförande och avslut mer lika mellan satsningarna. Regeringen bör också utveckla arbetet med hur kraven i satsningarna utformas. Exempelvis bör de krav som ställs på landstingen i större utsträckning utgå från det enskilda landstingets utveckling inom ett område istället för fasta nivåer för alla landsting. Det kan göra att både de somredan innan satsningen har goda resultatoch de som har mindre goda resultat får starkare incitament till förbättring.



· Prestationsbaserade ersättningsmodeller bör utformas utifrån ett övergripande syfte – Vårdanalys presenterar en modell för hur prestationsbaserad ersättning kan användas för att antingen förbättra nationellt prioriterade områden, för att åstadkomma en mer jämlik vård över hela landet eller för att stimulera innovation.

Rapporten finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.


Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se