Stora skillnader i kommuners arbetssätt med bedömning av hemtjänst för äldre

Under de senaste åren har ett antal kommuner börjat utveckla nya kompletterande modeller till den traditionella biståndsbedömningen inom hemtjänsten. Vissa kommuner arbetar också med modeller för att möjliggöra ökat inflytande och ökad flexibilitet för brukarna vid utformningen av innehållet i tjänsterna. Vårdanalys har gjort en första översiktlig kartläggning av utvecklingen och i denna promemoria beskrivs några iakttagelser av de nya arbetssätten.



 Några av kartläggningens iakttagelser:



  • Stora skillnader i hur kommunerna arbetade. Sammantaget visar kartläggningen att det fanns stora skillnader i hur olika kommuner valt att arbeta med modeller för att förenkla möjligheterna att få hjälp i hemmet. Vilken flexibilitet och möjlighet till brukarinflytande som erbjöds vad gäller insatsernas innehåll och utformning skiljde sig också åt.


  • Markant ökning. Mellan 2009 och 2012 har det skett en ökning från ca 50 till ca 110 kommuner som tillämpar någon form av förenklad hantering. Av ca 110 kommuner med förenklad hantering tillät drygt 60 kommuner brukaren att byta vissa insatser mot varandra, så kallade flexibla timmar.

  • Motiv och hinder. Kommunernas motiv för att införa förenklad hantering var främst en administrativ förenkling för kommunen, samt att förenkla och öka inflytandet för brukarna. Hinder för att införa nya arbetssätt var en oro för ökade kostnader, att modellen inte var lämplig i små kommuner, att det inte funnits resurser att utreda möjligheterna att genomföra denna typ av reform eller att rättsläget kändes osäkert. Endast ett fåtal kommuner hade utvärderat effekter för brukarna av de modeller de infört eller hur de påverkat kostnaderna. 

Promemorian ”Kartläggning av kommunernas arbetssätt för förenklad hantering och ökad flexibilitet i hemtjänsten” finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.




Om oss

Myndighet med patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vårdanalys vill öka vården och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i vården och omsorgen, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag och rapporter i ämnen som har betydelse för hela landet. Underlagen kan användas av beslutsfattare och bli viktiga utgångspunkter i diskussioner och debatt om vård och omsorg i Sverige. Vårdanalys arbete syftar till att lyfta problem och möjligheter på ett konstruktivt sätt samt att ge rekommendationer om hur vård och omsorg kan vidareutvecklas. Arbetet sker inom tre huvudområden: utvärdering av nationella reformer och satsningar, problembaserad analys och granskning samt strukturerade jämförelser mellan exempelvis olika länder. Vårdanalys resultat publiceras i rapporter. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet genomsyrar Vårdanalys arbete. Det innebär bland annat att vi i valet av analyser utgår ifrån värden och frågor som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Vi har också ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är Vårdanalys patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med andra aspekter av vårdens och omsorgens drift, till exempel att genomföra tillsyn eller ta fram riktlinjer. Förutom de specifika regeringsuppdragen väljer och formulerar vi också själva vilka analyser som ska genomföras inom ramen för vårt anslag. Det är regeringen som är formell mottagare av myndighetens rapporter. Ambitionen är dock att rapporterna ska skrivas och publiceras på ett sådant sätt att även patienter, brukare, medborgare och andra intressenter har möjlighet att ta del av resultaten. Vilka verksamheter vi ska analyseras fastställs varje år i en särskild analysplan som lämnas till regeringen. Analysplanen fastställs av myndighetens styrelse. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Vårdanalys verksamhet och beslutar om alla rapporter. Myndigheten har också ett patient- och brukarråd som identifierar och ger förslag på områden att granska. För den löpande verksamheten ansvarar myndighetschefen. http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Dokument & länkar