En sammanhållen och långsiktig strategi behövs för ett fungerande kunskapsstöd i vården

Nationella riktlinjer bidrar i viss mån till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. Däremot saknas ett brett genomslag för riktlinjerna i vården, och kunskapen når inte ut till patientmötet. Det innebär att långt ifrån alla får en kunskapsbaserad vård och att skillnaderna mellan landstingen alltjämt är betydande. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som gjort en uppföljning av nationella riktlinjer ur ett patientperspektiv.

Vårdanalys uppföljning visar att de nationella riktlinjerna i viss mån bidrar till att vården blir mer kunskapsbaserad, men att det fortfarande är långt ifrån all vård som baseras på bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna bidrar även till att vården blir mer jämlik men fortfarande finns betydande och omotiverade skillnader mellan landstingen. I sin nuvarande utformning understödjer riktlinjerna inte i tillräcklig utsträckning en patientcentrerad vård. Det saknas robusta strukturer och processer för att ta vidare, implementera och följa upp nationella riktlinjer i vårdens vardag.

– Vår sammanvägda bedömning är att det i första hand behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för ett mer välfungerande system för kunskapsstöd, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Ett kunskapsstöd som ska stärka patienternas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver vara relativt heltäckande i sina rekommendationer inom ett område. Det behöver också stödja en samordnad vård genom att täcka in hela vårdprocesser och en behandling som är anpassad efter patientens behov och förutsättningar.

– För att vården ska nå sin strävan mot en mer patientcentrerad vård behövs ett kunskapsstöd som understödjer patientcentrering, säger Fredrik Lennartsson

Att få ett ändamålsenligt system för kunskapsstöd på plats är en utmaning som kommer att involvera många aktörer under lång tid och anknyta till flera andra aktuella nationella utvecklingsinsatser. Vårdanalys menar därför att det är viktigt att regeringen tar det samlade ansvaret för ett sådant arbete.

För mer information, kontakta Ingetora Gumbel, kommunikatör

08-690 41 08, ingetora.gumbel@vardanalys.se

Taggar:

Om oss

Myndighet med patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vårdanalys vill öka vården och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i vården och omsorgen, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag och rapporter i ämnen som har betydelse för hela landet. Underlagen kan användas av beslutsfattare och bli viktiga utgångspunkter i diskussioner och debatt om vård och omsorg i Sverige. Vårdanalys arbete syftar till att lyfta problem och möjligheter på ett konstruktivt sätt samt att ge rekommendationer om hur vård och omsorg kan vidareutvecklas. Arbetet sker inom tre huvudområden: utvärdering av nationella reformer och satsningar, problembaserad analys och granskning samt strukturerade jämförelser mellan exempelvis olika länder. Vårdanalys resultat publiceras i rapporter. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet genomsyrar Vårdanalys arbete. Det innebär bland annat att vi i valet av analyser utgår ifrån värden och frågor som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Vi har också ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är Vårdanalys patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med andra aspekter av vårdens och omsorgens drift, till exempel att genomföra tillsyn eller ta fram riktlinjer. Förutom de specifika regeringsuppdragen väljer och formulerar vi också själva vilka analyser som ska genomföras inom ramen för vårt anslag. Det är regeringen som är formell mottagare av myndighetens rapporter. Ambitionen är dock att rapporterna ska skrivas och publiceras på ett sådant sätt att även patienter, brukare, medborgare och andra intressenter har möjlighet att ta del av resultaten. Vilka verksamheter vi ska analyseras fastställs varje år i en särskild analysplan som lämnas till regeringen. Analysplanen fastställs av myndighetens styrelse. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Vårdanalys verksamhet och beslutar om alla rapporter. Myndigheten har också ett patient- och brukarråd som identifierar och ger förslag på områden att granska. För den löpande verksamheten ansvarar myndighetschefen. http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia