Personer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdval

Personer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer – även efter införandet av vårdval. Personer med högre utbildning och inkomst – och bättre hälsa – väljer i större utsträckning privata mottagningar. Det visar en jämförande studie av de fördelningsmässiga konsekvenserna av vårdvalet i tre landsting som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gjort.

En central målsättning med vårdvalsreformerna har varit att öka tillgängligheten och att stärka patientens roll inom primärvården. Det har funnits farhågor om att valfrihet för patienterna, friare etablering och konkurrens mellan vårdgivare ska gynna individer med hög inkomst och hög utbildning. En sådan utveckling skulle motverka den politiska ambitionen om en jämlik vård på lika villkor oavsett socioekonomiska förutsättningar.

I Vårdanalys studie framgår att individer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, när skillnader i ålder, kön och sjuklighet beaktas. Denna fördelningsprofil är också relativt likartad i de tre landstingen och såväl före som efter vårdval.

– Vår studie visar att primärvården gynnar socio-ekonomiskt svaga grupper och att den fördelningsprofilen sammantaget är stabil även efter genomförandet av vårdval i primärvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Personer med bättre socioekonomiska förutsättningar är i sin tur överrepresenterade på privata mottagningar. Skillnader i patientsammansättning mellan privata och offentliga vårdgivare behöver inte nödvändigtvis vara ett problem för patienterna om kvaliteten är densamma. Men eftersom unga och friska personer respektive personer med bättre socioekonomiska förutsättningar generellt tar mindre resurser i anspråk riskerar skillnaderna i patientsammansättning att leda till ojämlika villkor.

– Det är bra att fler landsting nu börjat med socioekonomisk viktning i ersättningen till primärvården, det bidrar till mer jämlika villkor, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

För att främja en fortsatt utveckling av primärvården bör regeringen säkerställa att det finns förutsättningar för en ändamålsenlig uppföljning av såväl privat som offentlig primärvård. Även formerna för primärvårdens organisering bör utredas vidare och då särskilt se till primärvårdens samlade funktion i vårdsystemet.

Taggar:

Om oss

Myndighet med patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vårdanalys vill öka vården och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i vården och omsorgen, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag och rapporter i ämnen som har betydelse för hela landet. Underlagen kan användas av beslutsfattare och bli viktiga utgångspunkter i diskussioner och debatt om vård och omsorg i Sverige. Vårdanalys arbete syftar till att lyfta problem och möjligheter på ett konstruktivt sätt samt att ge rekommendationer om hur vård och omsorg kan vidareutvecklas. Arbetet sker inom tre huvudområden: utvärdering av nationella reformer och satsningar, problembaserad analys och granskning samt strukturerade jämförelser mellan exempelvis olika länder. Vårdanalys resultat publiceras i rapporter. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet genomsyrar Vårdanalys arbete. Det innebär bland annat att vi i valet av analyser utgår ifrån värden och frågor som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Vi har också ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är Vårdanalys patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med andra aspekter av vårdens och omsorgens drift, till exempel att genomföra tillsyn eller ta fram riktlinjer. Förutom de specifika regeringsuppdragen väljer och formulerar vi också själva vilka analyser som ska genomföras inom ramen för vårt anslag. Det är regeringen som är formell mottagare av myndighetens rapporter. Ambitionen är dock att rapporterna ska skrivas och publiceras på ett sådant sätt att även patienter, brukare, medborgare och andra intressenter har möjlighet att ta del av resultaten. Vilka verksamheter vi ska analyseras fastställs varje år i en särskild analysplan som lämnas till regeringen. Analysplanen fastställs av myndighetens styrelse. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Vårdanalys verksamhet och beslutar om alla rapporter. Myndigheten har också ett patient- och brukarråd som identifierar och ger förslag på områden att granska. För den löpande verksamheten ansvarar myndighetschefen. http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia