Prestationsbaserad ersättning: en stark medicin – men med risk för biverkningar

Statlig styrning av vård och omsorg genom prestationsbaserad ersättning användes första gången 2006 och omfattade då 1 miljard kronor. År 2013 finns det överenskommelser med prestationsbaserad ersättning på 6 utpekade områden som totalt omfattar ca 5,3 miljarder kronor.

–  De flesta är överens om att prestationsbaserad ersättning har ökat genomslaget för den statliga styrningen av vården och omsorgen, men samtidigt är styrmedlet omdiskuterat, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

–  Vår analys visar att staten och huvudmännen relativt enkelt kan arbeta mer systematiskt med prestationsbaserad ersättning för att åstadkomma bättre resultat för patienterna och minska risken för oönskade sidoeffekter i vården, säger Fredrik Lennartsson.

Rapporten ”Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning” (2013:8) visar:



·  Styrning med prestationsbaserad ersättning kan få kraftfulla effekter i vård och omsorg – men med dagens utformning finns risker för att satsningarnas mål inte nås på ett effektivt sätt, att oönskade sidoeffekter uppstår och att den lokala anpassningsförmågan minskar.



·  Flera risker går att undvika om regeringen tar ett samlat grepp på styrningen med prestationsbaserad ersättning, exempelvis genom att göra processen för utformning, genomförande och avslut mer lika mellan satsningarna. Regeringen bör också utveckla arbetet med hur kraven i satsningarna utformas. Exempelvis bör de krav som ställs på landstingen i större utsträckning utgå från det enskilda landstingets utveckling inom ett område istället för fasta nivåer för alla landsting. Det kan göra att både de somredan innan satsningen har goda resultatoch de som har mindre goda resultat får starkare incitament till förbättring.



· Prestationsbaserade ersättningsmodeller bör utformas utifrån ett övergripande syfte – Vårdanalys presenterar en modell för hur prestationsbaserad ersättning kan användas för att antingen förbättra nationellt prioriterade områden, för att åstadkomma en mer jämlik vård över hela landet eller för att stimulera innovation.

Rapporten finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.


Om oss

Myndighet med patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vårdanalys vill öka vården och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i vården och omsorgen, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag och rapporter i ämnen som har betydelse för hela landet. Underlagen kan användas av beslutsfattare och bli viktiga utgångspunkter i diskussioner och debatt om vård och omsorg i Sverige. Vårdanalys arbete syftar till att lyfta problem och möjligheter på ett konstruktivt sätt samt att ge rekommendationer om hur vård och omsorg kan vidareutvecklas. Arbetet sker inom tre huvudområden: utvärdering av nationella reformer och satsningar, problembaserad analys och granskning samt strukturerade jämförelser mellan exempelvis olika länder. Vårdanalys resultat publiceras i rapporter. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet genomsyrar Vårdanalys arbete. Det innebär bland annat att vi i valet av analyser utgår ifrån värden och frågor som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Vi har också ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är Vårdanalys patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med andra aspekter av vårdens och omsorgens drift, till exempel att genomföra tillsyn eller ta fram riktlinjer. Förutom de specifika regeringsuppdragen väljer och formulerar vi också själva vilka analyser som ska genomföras inom ramen för vårt anslag. Det är regeringen som är formell mottagare av myndighetens rapporter. Ambitionen är dock att rapporterna ska skrivas och publiceras på ett sådant sätt att även patienter, brukare, medborgare och andra intressenter har möjlighet att ta del av resultaten. Vilka verksamheter vi ska analyseras fastställs varje år i en särskild analysplan som lämnas till regeringen. Analysplanen fastställs av myndighetens styrelse. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Vårdanalys verksamhet och beslutar om alla rapporter. Myndigheten har också ett patient- och brukarråd som identifierar och ger förslag på områden att granska. För den löpande verksamheten ansvarar myndighetschefen. http://www.vardanalys.se