Allt fler kommuner på banan i arbetet mot våldsbejakande extremism

Andelen kommuner som har en nedskriven handlingsplan mot våldsbejakande extremism har det senaste året ökat från 7 till 44%. 42% av kommunerna uppger att de har en uppdaterad lokal lägesbild över de olika extremistmiljöerna. Den lägesbild som samordnaren mot våldsbejakande extremism presenterar i Almedalen idag visar att fler kommuner har en vakenhet och en insikt om det lokala förebyggande arbetet.

 

Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har regeringens uppdrag att årligen ta fram och presentera en bild över kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism. Lägesbilden för våren 2017 visar att 44 % av kommunerna har en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism. 2016 hade 7 % av kommunerna en nedskriven handlingsplan och ytterligare 14 % uppgav att de hade kommit ganska långt i arbetet med att ta fram en.

Vidare visar kartläggningen att 42 % av Sveriges kommuner under det senaste året tagit fram en lokal – uppdaterad – lägesbild.  2016 uppgav 2% att de hade en nedskriven lägesbild och 47% att de hade en icke nedskriven lägesbild.

-       Sedan myndigheten drog igång sitt arbete 2014 har vi uppmanat och stöttat kommuner i arbetet med att genomföra förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten av våldsbejakande extremism och motarbeta den våldsbejakande extremism som kan finnas. Det är glädjande att nu få svart på vitt att det faktiskt händer saker ute i kommunerna. Fler och fler kommuner tar frågan och uppdraget på allvar, säger Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldbejakande extremism.  

En siffra som skiljer sig stort från föregående år är förekomsten av våldsbejakande extremism i kommunerna. 2017 uppger 81 % av kommunerna att de har lokala våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen. 2016 var motsvarande siffra 25 %.

-       Den markanta ökningen beror sannolikt inte enbart på att antalet våldsbejakande grupperingar och/eller individer har ökat utan också på att kommunerna idag har en högre kunskapsnivå och en ökad medvetenhet om frågorna jämfört med för ett år sedan, säger Anna Carlstedt.

I likhet med 2016 är det den högerextremistiska miljön som är vanligast förekommande, 48 % (48% 2016). Därefter förekommer islamistisk våldsbejakande extremism i 23% av kommunerna ( 36% 2016) och vänsterextremism 10% ( 14% 2016). I likhet med föregående års lägesbild så är förekomsten av våldsbejakande extremism högre i större städer än i mindre städer.

Ett område där kritiken ofta är högljudd och befogad gäller frågan om hur s.k. återvändare ska hanteras. I undersökningen uppger 48,7% av kommunerna att de inte vet om det finns återvändare i deras kommun.

-       En förutsättning för att kommunerna ska kunna arbeta med barn och vuxna som rest för att ansluta sig till IS, är att de vet att de finns. Att de har rest - och att de har återvänt.  Att nästan hälften av kommunerna inte har kännedom om det finns återvändare i deras område är uppseendeväckande, säger Anna Carlstedt.

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism går nu in i en ny fas. Från årsskiftet föreslås Den nationella samordnarens arbete permanentas och tillskjutas mer resurser, inom ramen för Brå. Arbetet ska kompletteras med ett nationellt insatsteam som handgripligt ska kunna bistå kommuner I konkreta fall. Attentatet i Stockholm den 7 april har också bidragit till att påskynda ett antal beslut och lagändringar för att underlätta exempelvis informationsflöden.

-       En stor del av det förebyggande arbetet kommer fortsatt ligga på kommunerna, därför kommer vi fortsätta följa och stötta deras verksamhet. Under hösten fortsätter vi bland annat den omfattande utbildningsinsats som vi tillsammans med länsstyrelserna initierat under våren. Vi ser tydligt att ökad kunskap kring de här frågorna också leder till ökade förebyggande insatser, säger Anna Carlstedt.

Om kartläggningen

Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har regeringens uppdrag att ta fram och presentera en bild över kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism. För våren 2017 görs det i form av denna lägesbild. Lägesbilden har sammanställts genom en enkätundersökning bland Sveriges alla kommuner, 14 stadsdelsnämnder i Stockholm och 10 stadsdelar i Göteborg. I sammanställningen omnämns dessa som ”kommuner”. Enkäten skickades den 10 januari med sista svarsdatum den 6 februari 2017. 74 % av de tillfrågade svarade, dvs. 233 personer.

Ta del av hela lägesbilden

Kommunikationsansvarig Lovisa Lagerström Lantz, 08-405 85 00

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder.

www.samordnarenmotextremism.se

 

Taggar:

Om oss

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder.

Prenumerera