En vargstam med gynnsam bevarandestatus - så påverkar den socioekonomin

Naturvårdsverket redovisar en socioekonomisk analys av gynnsam bevarandestatus för varg inom regeringsuppdraget som handlar om att utreda gynnsam bevarandestatus för varg. Redovisningen är ett underlag till regeringens och Naturvårdsverkets fortsatta arbete med vargförvaltningen.

Varg kan orsaka skador och andra problem för bland annat rennäringen, tamdjursägare och jägare. Varg kan även skapa oro och på så sätt påverka människors vardag.

─ Vi har förståelse för att vargen påverkar människor på olika sätt och för den enskilda människan kan påverkan vara stor, både ekonomiskt och i form av psykisk stress. På samhällsnivå finns det däremot ingen omfattande ekonomisk påverkan på verksamheter och näringar från varg säger Maria Hörnell Willebrand , chef för enheten för Viltanalys på Naturvårdsverket.

Vargförekomst påverkar inte verksamheterna som helhet så att deras utövning påtagligt försvåras ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gäller även de verksamheter som har mest problem med vargförekomst – tamdjurhållning, renskötsel och jakt. Dessa har enligt tillgänglig statistik kunnat fortgå och utvecklas under senare år, trots att vargpopulationen har fortsatt växa. Vi kan till exempel se att antalet fårbesättningar har ökat det senaste decenniet, även i Mellansverige där varg är vanligt förekommande.

Första delen av uppdraget handlade om att utreda vad som krävs för att vargpopulationen i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, vilket vi bedömer att vargstammen nu har. Utifrån den analysen lämnar nu Naturvårdsverket en redovisning av hur socioekonomin påverkas av en vargpopulation som har gynnsam bevarandestatus.

Delredovisningen utgår ifrån dagens befintliga vargstam om cirka 400 vargar och baseras på tillgänglig data samt på en dialog med myndigheter och intressenter.

Vi har använt regeringens beskrivning av socioekonomiska förutsättningar som utgångspunkt för begreppet socioekonomi: ”hur rovdjurens närvaro påverkar förutsättningarna för näringsliv, rekreation, fäboddrift, jakt och människors vardag”.

Läs mer om redovisningen

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för viltanalys, 010-698 10 46, maria.hornell-willebrand@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén , presschef , 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.

Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och i Östersund.

Taggar:

Om oss

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och Östersund.

Prenumerera