Så kan hållbar konsumtion av elektronikprodukter förebygga elavfall

Det räcker inte att återvinna elavfallet. Om vi ska uppnå miljömålen måste vi även arbeta förebyggande för att minska mängden elavfall. Det kan ske genom pantsystem, längre teknisk livslängd på produkter och bättre andrahandsmarknad. Det visar en rapport som Naturvårdsverket beställt från KTH.

 

Svenskarna lämnar stora mängder elektroniska och elektriska produkter på återvinningstationerna för el-avfall.

– Rapporten visar på drivkrafterna bakom konsumtionen av just elektronik. Genom att studera dessa mekanismer kan vi närma oss lösningen till hur både Naturvårdsverket och andra kan arbeta för att i framtiden minska uppkomsten av elavfall, säger Jon Engström, chef för sektionen för operativ tillsyn på Naturvårdsverket.

Den tekniska utvecklingen och användningen behöver samordnas med att nå miljömålen.

– Det går att tänka sig en framtid där vi använder elektriska och elektroniska produkter på ett mer hållbart sätt för miljön, säger Conrad P Luttropp, professor vid KTH och ger några exempel från rapporten Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall:

  • Produkter som går att uppgradera och vårda. Det är pantsystem, lön-samma affärsmodeller för lång teknisk livslängd samt välfungerande marknader för att sälja, reparera och vårda komponenter och produkter.
  • Delat ägande av elektriska och elektroniska apparater samt delad användning via tjänster.
  • Ekodesign, det vill säga att man utvecklar produkter som ger maximal nytta med minimal miljöbelastning.

Vi använder fler elektriska och elektroniska produkter i dag både i hemmen och på arbetsplatserna.

– Det ger oss nya möjligheter och kan också vara bra för miljön – till exempel videokonferenser istället för att alla reser långa sträckor till ett möte. Men även om det finns fördelar med elektronik så kommer vi ändå behöva ta fram nya mål, åtgärder och styrmedel för att minska mängden elavfall, säger Maria Ivarsson, projektledare för Avfallsförebyggande programmet på Naturvårdsverket.

Attityder till avfall
Naturvårdsverket har även gjort en attitydundersökning om elavfall. Den visade att 58 procent byter ut sin mobiltelefon innan den har gått sönder. Motsvarande för dator var 37 procent. Däremot är det få som byter ut sin fungerande elvisp.

6 av 10 kan tänka sig att köpa begagnade elprodukter, framförallt på internet och från släkt och vänner. Vanligaste orsaken till att människor tvekar är att de är osäkra på om den begagnade produkten kommer att fungera.

Fakta: Till produktionen av elektronikprodukter går det åt stora mängder råvaror, fossila bränslen, kemikalier och vatten. Varje kilo nytillverkad elektronik ger upphov till nästan 24 kilo klimatgaser.

Läs rapporten Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall - Ett produkt- och konsumtionsperspektiv

Läs mer

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Conrad P Luttropp, professor i maskindesign vid KTH, 08-790 74 97 luttorp@kth.se
Jon Engström, sektionschef
, Genomförandeavdelningen, 010-698 11 71 jon.engstrom@naturvardsverket.se

Maria Ivarsson, projektledare
, 010-698 16 58 maria.ivarsson@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.

Naturvårdsverket har cirka 520 medarbetare, varav 470 arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har också kontor i Östersund.

Taggar:

Om oss

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. Naturvårdsverket har cirka 500 medarbetare. Vi har kontor i Stockholm och Östersund.

Prenumerera