Nord Streams naturgasledning ett steg närmare färdigställande (korrigerad)

Report this content

- Två av de tre sektionerna av den 1 224 km långa gasledningen fogas nu samman utanför den finska kusten

- Den tredje sektionen fogas samman med de båda övriga utanför Gotlands kust i sommar

- Den första rörledningen tas i drift innan årets slut

Zug, 11 maj 2011. Nord Streams naturgasledning tar nu ytterligare ett viktigt steg mot att kunna leverera naturgas direkt från Ryssland till Europeiska Unionen mot slutet av 2011. Förberedelser för ihopsvetsningen av två av de tre sektionerna av den 1 224 kilometer långa ledningen genom Östersjön har nu inletts. Sektionerna kommer att bli ihopsvetsade på havsbottnen vid Finlands kust i en komplex process som beräknas ta cirka två veckor. Det tekniska färdigställandet av den första av de två parallella ledningarna kommer att ske i juni, i och med att den sista sektionen svetsas ihop med ledningen utanför Gotland. Konstruktionen av den andra rörledningen beräknas vara klar under 2012.

Nord Stream lyckades konstruera offshoreledningen så att den kan drivas utan en mellanliggande kompressorstation. Istället får gasflödet tre olika trycknivåer och rörväggarna har tre olika tjocklekar, allt eftersom gastrycket sjunker på den långa sträckan från Ryssland till Tyskland.

Sammanfogningen av de tre rörsektionerna sker på de två platser till havs där trycknivån sänks från 220 till 200 bar, respektive från 200 till 177,5 bar. Idag påbörjas hopfogningen av sektionen i Finska viken med centralsektionen på ett havsdjup av cirka 80 meter. Centralsektionen och den sydvästra sektionen kommer att fogas samman utanför Gotland, på ett djup av 110 meter.

Var och en av de tre sektionerna inspekteras och trycktestas noggrant innan de fogas samman med så kallade övertryckssvetsar för att sedan kopplas ihop med landanslutningarna i Ryssland och Tyskland. Aktiviteterna före idrifttagande är redan igång. Sektionen i Finska viken och centralsektionen har rengjorts, inspekterats och trycktestats med framgång. Nu följer trycktestning av den sydvästra sektionen. Vid platsen för den tyska landanslutningen har alla rörarbeten avslutats och trycktestats med goda resultat. Vid den ryska landanslutningen beräknas trycktestning ske i slutet av maj, när alla svetsarbeten avslutats. Ytterligare noggranna tester kommer att ske av hela rörsystemet innan det tas i drift under sista kvartalet 2011.

Fjärrstyrd svetsningsverksamhet på havsbottnen

Uppdraget att genomföra övertryckssvetsningen utförs för Nord Streams räkning av det franska bolaget Technip SA och dess nybyggda försörjningsfartyg för dykare, Skandi Arctic. Den utrustning som Technip använder har tillhandahållits av Pipeline Repair System (PRS), en pool som administreras av det norska bolaget Statoil ASA.

Svetsningsprocessen sker inuti en svetsanläggning på havsbottnen. Svetsningsaktiviteterna fjärrstyrs från dykarnas försörjningsfartyg och dykarna assisterar och övervakar konstruktionsarbetet på havsbottnen.

PRS-poolens svetsningsanläggning är en torr zon på havsbottnen där dykarna kan arbeta utan dykutrustning med att montera den automatiska svetsmaskinen. Svetsningen kontrolleras helt och hållet från försörjningsfartyget. Skandi Arctic transporterar och manövrerar all den utrustning som behövs för att flytta, lyfta, skära och svetsa samman rörledningssektionerna. Rörhanteringsstativ förflyttar rörledningens ändar till svetsposition. De lyfter inte bara sektionerna utan kan också förflytta dem sidledes, till rätt läge för svetsning.

När båda Nord Streams parallella rörledningar färdigställts, mot slutet av 2012, kommer de att ha kapacitet att transportera 55 miljarder kubikmeter naturgas per år från Ryssland till Europa. Det motsvarar energibehovet hos 26 miljoner hushåll. Ingen annan rörledning med kapacitet över 10 miljarder kubikmeter kan förväntas tas i drift före 2015. Samtliga de 101 000 rören som vardera väger 23 ton, har redan lagts ut på havsbottnen.

För ytterligare information, kontakta:

Tora Leifland Holmström, Kommunikationsansvarig Sverige

Mobil: +41 79 888 09 79

E-post: press@nord-stream.com

Bakgrundsfakta

Nord Stream är en naturgasledning som ska koppla samman Ryssland med den Europeiska unionen genom Östersjön. EU:s årliga behov av importerad naturgas var år 2008 cirka 320 miljarder kubikmeter, ett behov som förutspås stiga till 500 kubikmeter till år 2030. Detta innebär att år 2030 kommer EU:s årliga importbehov att ha ökat med nästan 160-200 kubikmeter. (Källa: IEA, World Energy Outlook, 2010). Genom att koppla samman några av världens största gasreserver med det europeiska gasledningsnätet kommer Nord Stream att täcka ca en tredjedel av den nya tillkommande efterfrågan. Projektet kommer att utgöra ett viktigt bidrag till långsiktig försörjningstrygghet samt en milstolpe för partnerskapet mellan den Europeiska unionen och Ryssland på energiområdet. Nord Stream AG planerar att ta den första av två parallella rörledningar i drift 2011. Varje ledning ca 1 200 km lång, med en transportkapacitet på ca 27,5 miljarder kubikmeter per år. Den fulla kapaciteten på omkring 55 miljarder kubikmeter per år kommer att uppnås när den andra ledningen är i drift. Detta är tillräckligt med naturgas för att leverera årsbehovet till mer än 26 miljoner europeiska hushåll.

Nord Stream AG är ett internationellt konsortium som har bildats för planering, konstruktion och drift av den nya havsbaserade rörledningen genom Östersjön. Ryska OAO Gazprom äger 51 procent av andelarna i konsortiet. De tyska företagen BASF SE/Wintershall Holding GmbH och E.ON Ruhrgas AG äger 15,5 procent vardera, och det nederländska gasinfrastrukturföretaget N.V. Nederlandse Gasunie och det franska energibolaget GDF SUEZ S.A. har andelar på 9 procent vardera.

Nord Stream inkluderas i den Europeiska unionens riktlinjer för det transeuropeiska energinätverket (TEN-E). År 2006 utsågs projektet till ett ”projekt av europeiskt intresse” av den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och den Europeiska unionens råd. Nord Stream erkänns därmed som ett nyckelprojekt för att möta Europas behov av ny energiinfrastruktur.

Konstruktionen av Nord Streams gasledning startade i april 2010 efter att detaljerade miljöundersökningar genomförts och en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats för hela rörledningens sträckning. Tre rörläggningsfartyg har fått i uppdrag att arbeta med projektet: Saipems Castoro Sei utför merparten av konstruktionen i Östersjön. Saipems Castoro Dieci utförde arbeten i grundare vatten vid den tyska landanslutningen. Allseas Solitaire hanterar stora delar av konstruktionen i Finska viken, som underentreprenör till Saipem. Den första gasledningen kommer att tas i drift 2011 och den andra under 2012.

Nord Streams miljökontrollprogram omfattar sexton olika ämnesområden som kommer att studeras vid cirka 1 000 undersökningsplatser längs Nord Stream-ledningens sträckning. Bland dem ingår vattenkvalitet, populationer av fågel, fisk och däggdjur samt havsbottnens återhämtning. Nord Stream har utarbetat fem nationella miljökontrollprogram i enlighet med kraven i de nationella tillstånden från Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Varje program syftar till att dokumentera miljöpåverkan från byggande och drift av rörledningarna inom respektive jurisdiktion. De nationella miljökontrollprogrammen har skräddarsytts för att motsvara de villkor som ställts av respektive land.

De data som samlas in från de 1 000 undersökningsplatserna analyseras av internationellt erkända laboratorier. Resultaten av undersökningarna ska bekräfta att villkoren i de nationella tillstånden uppfylls, samt utgöra underlag för korrigerande åtgärder om så behövs. Resultaten sammanställs i Nord Streams årliga miljökontrollrapport och distribueras till nationella myndigheter i vart och ett av de fem länderna. Årsrapporten kommer också att offentliggöras på Nord Streams hemsida. Nord Stream planerar att investera cirka 40 miljoner euro (343 miljoner kr) för att mäta eventuell påverkan från konstruktionen av rörledningen till och med 2012, och därefter påverkan från driften till och med 2016.

Media

Media

Dokument & länkar