Dramatiskt hopp från Västerbron i morse

Orlando tog sig direkt efter hoppet – två framåtvolter med halv skruv - upp i en väntande båt och försvann snabbt från platsen. Det vågade stuntet gjordes som svar på myndigheternas avslag, med syfte att visa upp sporten och Västerbrons potential som tävlingsplats. På telefon förklarar han bakgrunden till hoppet: – Jag besökte Sverige redan 2007 i jakt på en lämplig plats i Skandinavien för världstouren i klippdykning och Västerbron var vårt förstahandsval. Tyvärr ville inte myndigheterna ge tillstånd för en tävling från bron, trots att det rörde sig om ett kontrollerat idrottsevenemang med professionella utövare. Därmed föll projektet, vilket är synd. Det hade varit bra marknadsföring för Stockholm inför en internationell TV-publik, säger Orlando Duque och tillägger att en deltävling tidigare i år i Frankrike lockade 30 000 åskådare. – Men sedan dess har jag inte kunnat släppa tanken på att hoppa från bron och bestämde mig för att göra det ändå, utan tillstånd, bara för att visa brons potential som tävlingsarena. Och det var ett lika häftigt hopp som jag hade föreställt mig, berättar Orlando Duque. Vad gör Västerbron så lämplig för dyktävlingar? – Allt stämmer, höjden på bron och läget i stadsmiljön. Dessutom är möjligheterna till publikområden på land och i vattnet i världsklass. Vi var redo att arrangera en deltävling där de 15-20 bästa hopparna i världen skulle delta. Hur kändes det vid nedslaget i Riddarfjärden? – Ungefär som i en bilkrasch, som man överlever. Det är en extrem påfrestning och det känns i hela kroppen. Med en fallhöjd på 27 meter kommer man upp i en hastighet av cirka 90 kilometer i timmen innan nedslaget. När man slår i vattnet bromsas hastigheten extremt snabbt, på 1,5 sekund. Vilka är riskerna? – Att hoppa från 27 meter kräver att man landar perfekt. Nedslagsögonblicket är kritiskt och det är helt avgörande att slå ner i vattnet vertikalt, 90 grader. Om nedslaget sker några grader snett ökar risken för kroppsskador dramatiskt. Om man slår i med rumpan i vattnet riskerar man att bryta svanskotan. Håller man inte ihop benen kan lårbenen dras ur lederna i bäckenet och med lite överhäng vid nedslaget slås huvudet bakåt med så våldsam kraft att man kan tappa medvetandet. Så varför gör du det? – Klippdykning är mitt liv. Jag är professionell, har hoppat i 23 år och utfört tusentals hopp från höga höjder. Jag skulle aldrig genomföra ett hopp om jag inte visste helt säkert att jag klarar av det. Vad är det som driver dig? – Det bästa momentet i varje hopp är sekunderna innan själva hoppet, det känns som man är helt ensam på jorden. Sen är man i luften och även om det bara handlar om tre sekunder stund så känns det som en evighet. När du sedan landar i vattnet drar en lyckovåg genom kroppen. Känslan efter ett lyckat hopp är obeskrivligt härlig, och det är den känslan som får mig att fortsätta. Hur förbereder du dig? – Jag tänker kring och tränar specifikt för hoppet långt i förväg. Jag försöker alltid att visualisera hoppet i huvudet, om och om igen, inför hopptillfället. Det viktigaste är att inte få panik utan hålla sig lugn. Men rädslan finns där och den hjälper mig att fokusera på uppgiften och påminna mig om alla nödvändiga moment för att kunna genomföra ett säkert hopp. Det har förekommit dödsfall vid hopp från Västerbron. Finns det en risk att ditt hopp kan locka andra att testa, med risk att skada sig? – Nej, det tror jag faktiskt inte. Hur många skulle kasta sig ut från en 25 meter hög klippa på skidor eller snowboard bara för att de sett någon göra det i en snowboardfilm? Jag tror snarare att effekten är den motsatta, att mitt hopp visar att du måste vara professionell utövare innan du ens funderar på så här höga höjder. Förhoppningsvis kan jag inspirera fler yngre människor att börja träna simhopp. Om Orlando Duque Orlando Duque, 34 år, är världsmästare i klippdykning med sammanlagt nio VM-segrar bakom sig. Han växte upp i Cali, Colombia, men är numera bosatt på Hawaii. Han började med simhopp som 10-åring och var med i det colombianska landslaget 1989-95. I slutet av 90-talet valde han att satsa på klippdykning från höga höjder i stället, för att komma vidare och utvecklas som simhoppare. Sedan dess har han vunnit de flesta tävlingarna i sporten över hela världen och kallas i hoppkretsar för The Duke of Dive. Hans värsta skada under karriären är en bruten svanskota. Om klippdykning (Cliff Diving) Klippdykning som ibland även kallas ”free diving” eller ”high diving” är en väl etablerad sport i stora delar av världen - starka fästen är Mexiko, Brasilien, Hawaii och flera av Medelhavsländerna. Sporten går ut på att utföra akrobatiska konster från höga höjder, betydligt högre än i OS. Världseliten består av 20-25 utövare, varav fem tillhör den absoluta toppen. De internationella tävlingarna lockar ofta tiotusentals åskådare.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Dokument & länkar