Kulturarv ger perspektiv på samhällsutvecklingen

I en omvärldsanalys för kulturmiljöområdet presenterar Riksantikvarieämbetet hur kulturarvet och historieintresset kan användas i samhällsdebatten och det långsiktigt hållbara samhällsbygget. Kulturarvsarbetets viktigaste bidrag till det hållbara samhället är att i samverkan med andra samhällssektorer ge humanistiska och historiska perspektiv på samhällsutvecklingen.

– I Sverige är hållbarhetsbegreppet centralt för samtliga politikområden. Det är en utmaning för oss som arbetar med kulturarv att göra våra bidrag till en hållbar utveckling tydliga, säger riksantikvarie Inger Liliequist. Omvärldsanalysen som Riksantikvarieämbetet nu redovisar till regeringen, kan summeras i fyra punkter: 1. Historiemedvetande och kunskap ger perspektiv och förståelse 2. Kulturarvsarbete främjar demokrati och folkhälsa 3. Kulturarvsförvaltning bidrar till en rik livsmiljö 4. Kulturarv är en resurs för tillväxt och utveckling Gemensamt för dessa fyra områden är att arbetet måste ske i nära samverkan med andra samhällssektorer för att få tydligt genomslag. Framförallt behöver kulturarvsområdets samverkan vidareutvecklas eller intensifieras med utbildnings- och forskningssektorn, folkhälsosektorn, miljö- och naturvården, byggsektorn och näringslivet. Som ett led i arbetet med det hållbara samhället kommer Riksantikvarieämbetet för egen del att vidareutveckla kulturarvsforskningen, utveckla en interaktiv kulturmiljöportal, nationella kulturmiljöbokslut, ett samordnat miljömålsarbete och strategiska kulturmiljöbidrag. Den 30 november – 1 december bjuder Riksantikvarieämbetet in till det årliga Höstmötet där årets tema är hållbar utveckling. Under rubriken ”Framtiden till låns” möter kulturarvssektorn deltagare från andra samhällsområden för att diskutera dessa viktiga framtidsfrågor.

Om oss

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor.

Prenumerera

Dokument & länkar