Hjärtpatienter får egen ”levnadsvanecoach”

Färre än hälften av svenska hjärtpatienter lyckas ändra sina vanor och därigenom löper många risken att på nytt drabbas av en infarkt eller att dö. Nu införs en ny personcentrerad modell för hjärtrehabilitering där hjärtsköterskan blir patientens ”levnadsvanecoach”. 

En viktig del av vården efter en hjärtinfarkt är att stödja patienter på vägen till hälsosamma levnadsvanor som att bli mer fysiskt aktiva, sluta röka och ha goda matvanor. Tyvärr visar resultaten av vården efter en hjärtinfarkt (statistik från kvalitetsregistret SEPHIA) att färre än hälften av svenska patienter lyckas ändra sina vanor. En stor grupp når inte målvärden för blodtryck och blodfetter.

Syftet med projektet ”en ny modell för hjärtrehabiliteringen” är att skapa en modell för eftervården där varje enskild patient får en egen individbaserat målsättning under det första halvåret efter insjuknandet. 

-    I korthet föreslås att man använder utskrivningen efter sjukhusvistelsen till en ”omstart” för patienten och närstående. Här vill man att både läkare och hjärtsköterska tillsammans deltar i samtalet. Sköterskan tilldelas därvid rollen som patientens egen ”levnadsvanecoach” vilket ligger i linje med Socialstyrelsen nya riktlinjer för hjärtvården. Med ledning av SEPHIA-registret utvärderas om patienten har uppnått de individuella målen, sex månader efter det akuta insjuknandet, säger Joep Perk, professor i hälsovetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.

Förslaget har varit ute på en bred remissrunda hos yrkesföreningar och vårdpersonal på 29 sjukhus. 
Den nya modellen sjösätts under det Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg den 27 april och implementeras under hösten 2016. Den nya modellen riktar sig till alla patienter efter kranskärlssjukdom.

- Det här är ett unikt samarbete mellan en patientorganisation och den medicinska professionen i hjärtsjukvården i syfte att förbättra vården för patienten, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

För mer information:
Pelle Johansson, ansvarig hjärtfrågor, Riksförbundet HjärtLung, 08-55 606 206
Joep Perk, professor, Linnéuniversitetet Kalmar, 070-344 50 96

Läs mer om Ny hjärtrehabilitering. 
http://www.hjart-lung.se/projekt/ny-hjartrehabiliteringsmodell/

Bakgrund och syfte – varför gjordes/görs arbetet?

Flera internationell studier har visat att den sekundärpreventiva vården (vården för att förbygga att man drabbas igen av en hjärtinfarkt) av kranskärlssjuka inte alls uppnår målsättningen: allt för många patienter lyckas inte att sluta röka, blir mera fysiskt aktiva och ha goda matvanor. Likaledes når en stor grupp patienter inte rekommenderade målvärden för blodtryck och blodfetter. 
I den svenska SPICI-studien, med 1073 patienter vid 29 sjukhus, som genomfördes med stöd av Riksförbundet HjärtLung fann man att den traditionella hjärtrehabiliteringen endast nådde fram till färre än varannan patient, vilket innebär att i Sverige årligen flera hundra patienter dör eller drabbas helt i onödan av en ny hjärtinfarkt.
 

Den nya hjärtrehabiliteringsmodellen

Den nya hjärtrehabiliteringsmodellen syftar till att påverka patienternas hälsobeteende genom en saklig och entydig förmedling av kunskap och ett teambaserat stöd för beteendeförändringar. Insatserna koncentreras till de första sex månaderna efter hjärthändelse. Modellen innehåller bland annat:
•    förändrat utskrivningssamtal – hjärtsköterskan och hjärtläkaren tillsammans.
•    fler återbesök på sjukhuset
•    saklig och enhetlig information
•    personcentrerat synsätt
•    teambaserat stöd för beteendeförändringar.

Hjärtsköterskan tilldelas rollen som patientens egen ”levnadsvanecoach”. I samverkan med de övriga berörda i hjärtteamet (läkare, sjukgymnast, dietist m .fl.) lägger sköterskan upp patientens individuella behov av stöd vid återgången till livet efter hjärtinfarkten. Detta kan t.ex. vara att få stöd med rökavvänjning, delta i en grupp för fysisk träning, uppföljning hos en dietist och stöd vid stresshantering.

Detta personcentrerade levnadsvanestöd pågår under sex månader och avslutas med ett gemensamt besök hos läkaren och sköterskan där man utvärderar om målsättningen har uppnådds. Utfallet läggs in i SEPHIA-registret som kommer att vara den i projekten inbyggda kvalitetskontrollen.
 

Unikt samarbete mellan patienter och professionen 

SPICI-studien tillkom på ett gemensamt initiativ från företrädare för vården och Riksförbundet HjärtLung där patienter deltog som särskild forskningspartner i både designen och genomförandet av studien. Det fortsatta arbetet, uppföljningen efter SPICI och framtagandet av den nya modellen har skett i samverkan mellan Riksförbundet HjärtLung och den medicinska professionen. När det nya arbetssättet har blivit en del av den vanliga hjärtvården planeras en utvärdering 2017 med SPICI II-studien för att se om metoden med en egen ”hälsocoach” för varje hjärtinfarktpatient har bidragit till hälsosamma levnadsvanor och därmed kommer att rädda åtskilliga liv i Sverige framöver.

Magnus Östnäs
Pressansvarig
08-556 06 208
magnus.ostnas@hjart-lung.se

Om Riksförbundet HjärtLung
Riksförbundet HjärtLung, med cirka 39 000 medlemmar i 156 lokalföreningar, arbetar för att hjärt- och lungsjuka personer och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv. Vi informerar, utbildar och engagerar oss i hälso- och sjukvårdsfrågor såsom rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder. www.hjart-lung.se

Taggar: