Statliga rymdinvesteringar får inte full effekt

Statens investeringar i svensk rymdverksamhet styrs inte effektivt. Regeringen har inte omprövat verksamheten på flera decennier, vilket gör det svårt att veta om prioriteringarna är de rätta. Risken är att det har effekter på Sveriges konkurrenskraft.

Enligt riksdagen ska svensk rymdverksamhet vara en strategisk tillgång. Varje år satsar staten cirka en miljard kronor på rymdverksamhet. Riksrevisionen har granskat om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för rymdverksamheten att utgöra en strategisk tillgång.

Svensk rymdverksamhet har länge varit framgångsrik inom forskning och utveckling av exempelvis satelliter. Rymdbasen Esrange utanför Kiruna är också en strategisk tillgång. Granskningen visar att tillväxten i rymdindustrin är svag. Detta beror på en sluten marknad med få finansiärer och kunder. Den enda statliga finansiär som i dag finansierar rymdprojekt är Rymdstyrelsen. Investerade skattemedel resulterar därför inte i nya och växande företag i önskad utsträckning.

Granskningen visar också att regeringens styrning präglas av att olika delar av rymdverksamheten hanteras isolerat utan samordning. Till exempel är regeringens avkastningskrav på Svenska Rymdaktiebolaget inte anpassat till karaktären på bolaget och den marknad bolaget verkar på. Bolaget kan därför inte fullt ut bidra till rymdverksamhetens utveckling.

– Regeringen bör se över styrningen av rymdverksamheten så att denna nationella resurs bidrar till tillväxt och konkurrenskraft på bästa sätt. Mål och riktlinjer bör tas fram i en bred förankrad process där även organisationsstrukturen ses över, säger riksrevisor Claes Norgren.

Bolagsstyrningen av Svenska Rymdaktiebolaget bör ses över så att bolaget mer effektivt bidrar till rymdverksamhetens konkurrenskraft. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen och ansvariga myndigheter utvärderar rymdverksamheten systematiskt.

Bakgrund: Enligt riksdagen ska svensk rymdforskning och rymdverksamhet vara en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. I regeringens proposition för forskning och innovation från 2012 anges att rymdverksamhet har stor och växande betydelse i samhället och att investeringar i rymdverksamhet skapar ekonomisk tillväxt, samhällsnytta och välfärdsvinster. Riksdagen kommer att behandla propositionen under våren. Rymdinfrastrukturen har blivit alltmer samhällskritisk. Om rymdinfrastrukturen, till exempel satelliter, inte fungerar kan viktiga samhällsfunktioner påverkas.

Rapporttitel: Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? (RiR 2013:1)

Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se

Riksrevisor: Claes Norgren

Projektledare: Christina Sand, 08-5171 41 17

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, 08-5171 42 00

Taggar:

Om oss

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ska genom oberoende granskning av statlig verksamhet medverka till demokratisk insyn och effektiv förvaltning.

Prenumerera

Dokument & länkar