Riksteaterns 24 timmar Svart Kvinna av Fanna Ndow Norrby i regi av Josette Bushell-Mingo

Report this content

Fyra vänner är ute på en klubb i Stockholm när en av dem utsätts för ett rasistiskt påhopp och tumult uppstår. När en i gänget utsätts för rasism, vad gör de andra vännerna då? Föreställningen 24 timmar Svart Kvinna påbörjade Fanna Ndow Norrby när hon hade teaterresidens på Riksteatern år 2016.  Regisserar gör Josette Bushell- Mingo.

Jag är stolt över att vara en del av arbetet med 24 timmar Svart Kvinna. Det är en föreställning som träffar mitt i prick i sin gestaltning av smärta och ilska men också av humor och patos. Utgångspunkten är 24 timmar i livet för fyra afrosvenska kompisar. Skärningspunkten mellan kön och etnicitet är så komplex och denna produktion synliggör den obevekliga rasismen – ibland riktad rakt i ansiktet, ibland mer som en känsla, säger Josette Bushell-Mingo.

Fanna Ndow Norrby porträtterar i pjäsen en mångfacetterad och intim bild av vad det gör med en människa att bli utsatt för afrofobi. Hon menar att rasism är mer än statistik och strukturer, det är ett system som helt hänsynslöst även massakrerar människors känsloliv och relationer. 

– Jag har haft privilegiet att alltid ha kunnat spegla mig i mina vänner. Jag har aldrig varit den enda. Vi har vridit och vänt på våra identitetsmarkörer in i absurdum och trots att det alltid suger att bli drabbad av direkt rasism har det på ett något sjukt sätt ändå stärkt oss. Och 2014 när jag efter mycket frustration till sist startade @SvartKvinna-kontot på Instagram var det efter att jag insett att mina vänner och jag på allvar hade mer nyanserade och smarta diskussioner om rasism än vad som levererades på svenska ledarsidor. Varför? För att vi levt det och kunnat bolla med varandra hela våra liv, säger Fanna Ndow Norrby, manusförfattare.

Josette Bushell-Mingo tror ingen kommer lämna föreställningen oberörd.

Föreställningen handlar också om vänskap som testas på ett oväntat sätt. 24 timmar Svart Kvinna, en fristående fortsättning på den briljanta boken Svart kvinna, visar fyra kvinnor som representerar kampen och kraften att vara svart och minoritet. Den sätter också ljuset på de fyra vännernas styrka, utsatthet och mod. Jag gissar att publiken kommer att lämna föreställningen med tanken – om detta bara är en dag, 24 timmar. Hur är då varje dag –365 dagar om året? 

Urpremiär 18 februari, Hallunda, Stockholm 

Medverkande

Segal Mohamed 
Doreen Ndagire 
Solí Myhrman 
Amanda Quartey 

Konstnärligt team

Av Fanna Ndow Norrby 
Regi Josette Bushell-Mingo 
Scenografi Lotta Nilsson 
Kostym och mask Isatou Aysha Jones 
Ljus Peter Stockhaus 
Videoprojektion Klara Kristoffersson 

För mer information samt turnéplan:
https://www.riksteatern.se/forestallningar/24-timmar-svart-kvinna

Pressbilder till föreställningen finns på:
http://mediabank.riksteatern.se/blog/tag/24-timmar-svart-kvinna

För mer information:

Emma Englund
Press- och PR-ansvarig
Tel: 08-531 99 408
Mob: 070-637 5940
E-post: emma.englund@riksteatern.se

Om Riksteatern
Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Närmare 40 000 medlemmar, 230 Riksteaterföreningar, 21 regionala föreningar och 50 ansluta organisationer i hela Sverige är en del av Riksteatern som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst. Riksteaterns vision är scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla överallt. Tyst Teater producerar banbrytande scenkonst på svenskt teckenspråk och är en del av Riksteatern. Även Cullbergbaletten är en del av Riksteatern. Magnus Aspegren är vd för Riksteatern.

Taggar:

Media

Media

Snabbfakta

Fyra vänner är ute på en klubb i Stockholm när en av dem utsätts för ett rasistiskt påhopp och tumult uppstår. När en i gänget utsätts för rasism, vad gör de andra vännerna då? Föreställningen 24 timmar Svart Kvinna påbörjade Fanna Ndow Norrby när hon hade teaterresidens på Riksteatern år 2016. Regisserar gör Josette Bushell- Mingo.
Twittra det här

Citat

Skärningspunkten mellan kön och etnicitet är så komplex och denna produktion synliggör den obevekliga rasismen – ibland riktad rakt i ansiktet, ibland mer som en känsla.
Josette Bushell-Mingo, regissör.