Bokslutskommuniké för 2000

Bokslutskommuniké för 2000 REKORDRESULTAT · 2000 - ett år av tillväxt. · Integration av tyska BfG, förvärven av de baltiska bankerna och en post i den polska banken BOS. · Antalet anställda uppgår nu till 21 500 (13 000). · Antalet e-bankingkunder nu 800 000 (390 000). · Förvaltningsresultatet* ökade med 34 procent till 10 080 Mkr (7 497 Mkr). · Rörelseresultat steg med 72 procent till 8 800 Mkr (5 122 Mkr). För jämförbara enheter exklusive engångseffekter ökade rörelseresultatet med 59 procent. · Räntabiliteten uppgick till 16,5 procent (17,2 procent) räknat på förvaltningsresultat* efter skatt och till 16,9 procent (14,6 procent) räknat på årets resultat. · Vinsten per aktie ökade med 35 procent till 9:43 kronor (6:96 kronor). · Förvaltat kapital uppgick till 910 miljarder kronor (702 miljarder). · Intäkterna under det fjärde kvartalet nådde rekordnivåer i alla inkomstslag; rekordresultat inom Försäljning & Service och inom Merchant Banking. · Kostnaderna under det fjärde kvartalet var högre än under tidigare kvartal, delvis beroende på högre resultatrelaterade ersättningar, delvis på grund av höga kostnader för satsningar inom IT och e-banking. · Utdelningen föreslås bli kronor 4:00 (3:50) - en höjning med 14 procent. * Rörelseresultatet plus förändring av övervärden i livförsäkringsrörelsen samt pensionsavräkning. VD-kommentar 2000 var ett händelserikt år både i och utanför SEB. Omvärlden karaktäriserades av en stark ekonomi men en berg- och dalbana på världens börser. Trots att börserna gått ned under slutet har hela året, inklusive det fjärde kvartalet, präglats av stor aktivitet på marknaderna vilket gynnat SEB i intäkter och resultat. Arbetet i SEB präglades av stark expansion. Tyska BfG införlivades från början av året och under slutet av året genomfördes köpen av resterande aktier i de tre baltiska bankerna. Förvärvet av en aktiepost i polska BOS (Bank Ochrony Srodowiska) innebär att cirkeln runt Östersjön nu är sluten. Förutom denna förvärvsbaserade, geografiska expansion har vi också under året satsat hårt på en organisk tillväxt på nya marknader genom utvecklandet av nya bank- och mäklartjänster på nätet. Mot bakgrund av den något svagare marknadsutvecklingen är årets förvaltningsresultat på 10 080 Mkr glädjande starkt. Intäkterna under det fjärde kvartalet var starka i samtliga inkomstslag, speciellt nettoresultatet av finansiella transaktioner. Förändringen i övervärdet i livrörelsen påverkades dock negativt av finansiella effekter till följd av nedgången på börserna. Inte desto mindre låg intäkterna över föregående kvartal. Även kostnaderna var högre under fjärde kvartalet än under tidigare kvartal. Förutom höjda resultatrelaterade ersättningar var kostnadsökningen huvudsakligen hänförbar till IT-området. Även kostnaderna för e-bankingutveckling var höga under det fjärde kvartalet, bland annat för utvecklingen av den pan-europeiska plattformen. SEB:s brittiska e-bank och nätmäklarverksamhet öppnade i februari i år på www.seb.co.uk och den norska tjänsten öppnar senare i vår. Utvecklingen har inneburit att SEB i slutet av 2000 tagit en helt annan skepnad än under inledningen. Antalet anställda har ökat från 13 000 till 21 500 och andelen av de anställda i Sverige har minskat från 75 procent till 45 procent. Koncernens bas, de nordiska verksamheterna inom Nordisk Bankverksamhet och Asset Management & Liv, har visat stor styrka under året. Från denna bas har vi expanderat geografiskt inom dessa verksamheter in i Baltikum och Tyskland. En tredje fas för utvecklingen inom SEB har varit expansionen in på nya marknader genom startandet av helt nya koncept: e-banking och e-mäklartjänster i Danmark, Storbritannien och Norge. Basen har blivit allt starkare Nordisk Bankverksamhet har med framgång arbetat vidare med rationaliserings- och effektivitetsprogram. Samtidigt som intäkterna kunnat ökas har kostnaderna i den löpande rörelsen, undantaget resultatrelaterade ersättningar, fortsatt minska. Särskilt glädjande är utvecklingen inom Försäljning & Service och Merchant Banking, som presterade rekordresultat för såväl fjärde kvartalet som för året totalt. Sammantaget nådde huvudgruppen Nordisk Bankverksamhet under året rekordhöga 25 procents avkastning på allokerat kapital. Asset Management & Liv påverkades negativt av förändringen i övervärden under fjärde kvartalet. Även om detta drog ned resultatet för helåret låg räntabiliteten ändå på 19 procent. Enskilda Securities nära nog dubblerade sitt resultat, trots försämrade förutsättningar under senare delen av året. Risknivån - och därmed volatiliteten i intäkterna - har fortsatt minska för jämförbara enheter. SEB har slutit cirkeln runt Östersjön SEB har expanderat sin basverksamhet geografiskt under året, genom integrationen av tyska BfG, köpen av utestående aktier i de tre baltiska bankerna samt genom köpet av minoritetsposten i polska BOS. Integrationen och omstruktureringen av BfG har gått snabbare än väntat. Omstrukturerings programmet och försäljningen av dotterbolag har inneburit att antalet anställda minskat med cirka 660 personer och att kostnadsbasen minskat. Nu pågår också ett intensivt arbete för att byta varumärke till SEB och att öka intäkterna bland annat inom försäkringsområdet. De tre baltiska bankerna med 4 200 anställda verkar på mindre mogna marknader där tillväxten inom finansiella tjänster är hög. Traditionell in- och utlåning växer t ex med 20 procent per år. Men det är också intressant att se hur snabbt andelen kunder som utnyttjar internetbanking växer. Lönsamheten i de baltiska bankerna är god. Det är också glädjande att se hur snabbt dessa banker smält in i SEB:s kultur och hur smidigt samarbetet fungerar. Förvärvet av drygt 30 procent av den polska banken BOS är ett första steg för SEB in på en stor och växande marknad. Satsning på plattform för e-xpansion Förutom SEB:s nordiska bas och den geografiska expansionen inom basområdena, initierades 1999 en strategi för att exportera vår kunskap inom internetbanking till nya länder. Under år 2000 har vi byggt och introducerat vår pan-europeiska modell i Danmark och i Tyskland samt i Storbritannien i början av 2001. Till skillnad från marknaderna för fysiska varor, fortsätter internetexpansionen när det gäller bank- och mäklartjänster. Vår erfarenhet från den svenska marknaden är också att dessa verksamheter växer under lönsamhet. Under 2000 har antalet e-bankingkunder i SEB-koncernen ökat från 390 000 till 800 000, där den största tillväxten skett i länder utanför Sverige. SEB har nu e-bankstjänster i sju länder. Under det fjärde kvartalet gjordes en kraftfull satsning för att förbereda sjösättandet av den paneuropeiska modellen i England och Norge samt att bygga en helt ny företagsportal i Sverige som lanseras i mars 2001. Totalt har våra satsningar på e-banking under 2000 kostat 946 Mkr centralt. Även inom BfG, de baltiska bankerna och i några affärsområden pågår utvecklingsarbete inom e-banking. Organiserad för kvalitet och samordning I slutet av året beslutade vi om en ny organisation som införts från den 1 januari 2001. Det är en indelning som är orienterad efter kunder och deras olika behov i olika länder, snarare än produkter som tidigare. Syftet är att vi på detta sätt bättre ska kunna tillvarata våra kunders behov. Vi har därmed också samordnat e-bankingverksamheten med de olika geografiska och kundinriktade områdena. Internettjänsterna har blivit en så stor och naturlig del av alla verksamheter att de bättre behöver samordnas med andra kanaler. Meningen är att våra kunder ska kunna utnyttja alla de olika kanalerna när och hur det passar kunden bäst. 2001 - ett år för konsolidering av de nya marknaderna För 2001 menar många bedömare att ekonomin efter ett svagare första halvår kommer att vända uppåt under hösten. För SEB:s räkning kommer det troligtvis att betyda en lägre tillväxttakt på intäktssidan. 2001 blir sannolikt ett år av konsolidering med fortsatt fokus på effektivitet, både när det gäller kostnader och kapital. IT-kostnaderna kommer att hållas på denna nivå eller sänkas om marknaden utvecklas i ogynnsam riktning. KONCERNEN Genom förvärven av framför allt BfG och de utestående aktierna i de tre baltiska bankerna är SEB i dag en helt annan koncern än vid utgången av 1999. Balansomslutningen har ökat med 58 procent och utgörs nu till 36 procent av euro att jämföra med cirka 10 procent vid utgången av 1999. 45 procent av intäkterna kom under 2000 från länder utanför Norden (20 procent under 1999). Därmed påverkas jämförbarheten mellan 2000 och 1999 starkt av tillkomsten av de nya enheterna. Koncernens resultat för jämförbara enheter framgår av Appendix 1. Intäkter Intäkterna för jämförbara enheter, exklusive förändring i övervärden i livförsäkringsverksamheten, ökade med 25 procent till 22 707 Mkr, främst till följd av kraftigt ökade provisionsintäkter. Förändringarna i övervärdet hade en negativ inverkan på ökningstakten till följd av övervärdets beroende av värderingen på aktiemarknaden. Inklusive BfG, de baltiska bankerna, Orkla Enskilda Securities samt engångseffekter ökar intäktsnivån med 57 procent till 32 995 Mkr (21 038 Mkr). Räntenettot för jämförbara enheter steg med 7 procent till 7 148 Mkr (6 674 Mkr). Ökningen beror främst på ökade inlåningsvolymer. Inklusive de nytillkomna enheterna ökade räntenettot till 11 616 Mkr (6 858 Mkr). Provisionsnettot för jämförbara enheter ökade med 34 procent till 11 006 Mkr (8 212 Mkr). Ökningen förklaras huvudsakligen av de kraftigt förbättrade värdepappersprovisionerna i spåren av den goda börsutvecklingen under början av året och den höga omsättningstakten under hela 2000. Även provisioner i samband med lån och betalningar bidrog i hög grad till resultatet. Inklusive de nya enheterna ökade provisionsnettot med 66 procent till 13 846 Mkr (8 317 Mkr). Goda resultat i handeln med aktier och obligationer, inklusive derivat, ledde till att nettoresultat av finansiella transaktioner för jämförbara enheter ökade med 50 procent till 3 004 Mkr (1 999 Mkr). BfG, Baltikum och engångseffekter inom BfG på 230 Mkr medförde att nettoresultatet av finansiella transaktioner totalt ökade med 75 procent till 3 552 Mkr. Av detta svarade valutaagiot för 1 368 Mkr (1 142 Mkr). Övriga intäkter inklusive utdelningar uppgick till 3 644 Mkr (2 327 Mkr), varav realisationsvinster och andra engångseffekter svarade för 1 690 Mkr (948 Mkr). Av detta var 262 Mkr främst hänförbara till realisationsvinster i samband med försäljningar ur riskkapitalportföljen. Andra stora engångseffekter var 500 Mkr från avyttringen av SEB:s andel i Svensk Exportkredit, 420 Mkr från försäljningen av bankens huvudkontor och 373 Mkr från uppgörelsen med Orkla Finans. Även om realisationsvinster behandlas som engångsposter, är det till viss del ett normalt inslag i SEB:s intäkter. Under 2001 har realisationsvinster till ett värde av mer än 500 Mkr redan realiserats. Övriga engångsposter var: 230 Mkr hänförbara till BfG för första och andra kvartalet, redovisat som nettoresultat av finansiella transaktioner; 236 Mkr från försäljning av inkassokrediter till Hoist Kredit AB, bokfört som återvinningar i Försäljning & Service under fjärde kvartalet; samt 88 Mkr från försäljning av en fastighet i Paris, som härrör från run-off verksamheten. Totalt uppgick resultatpåverkande poster av engångskaraktär till 2 306 Mkr (1 273 Mkr). Förändring av övervärdet i livförsäkringsverksamheten påverkades av de negativa finansiella effekter som uppstått till följd av nedgången på aktiemarknaden och uppgick till 337 Mkr (1 502 Mkr). Försäljningen, dvs nyteckning och extra insättningar på befintliga försäkringar, ökade med 39 procent till 12 306 Mkr. Förändringen i övervärdet beskrivs närmare i appendix 2, Kostnader Kostnaderna för jämförbara enheter steg med 11 procent, drygt 1 500 Mkr, till 15 734 Mkr. Två distinkta orsaker ligger bakom denna kostnadsökning. Det ena är att de goda resultaten inom främst Enskilda Securities, Merchant Banking och Försäljning & Service medfört att bonusersättningarna ökat med drygt 600 Mkr. Det andra är utvecklingen inom IT-sidan, där kostnaderna inklusive personal ökat med drygt 600 Mkr. Inklusive BfG, de baltiska bankerna och Orkla Enskilda Securities uppgick kostnaderna till 22 332 Mkr, en ökning med 54 procent jämfört med 1999. Kostnadsstrukturen och kostnadsnivån skiljer sig väsentligt mellan olika delar av koncernen. Inom Nordisk Bankverksamhet - dvs Försäljning & Service, Merchant Banking och SEB Securities Services - har kostnadsnivån de senaste åren successivt pressats ned. Under 2000 sjönk kostnaderna något, om man bortser från de höjda resultatrelaterade ersättningar som betalats ut till följd av den kraftiga resultatförbättringen inom dessa affärsområden. För Nordisk Bankverksamhet har kostnads/intäktsrelationen förbättrats från 0,62 till 0,53. I den tillväxtorienterade huvudgruppen Asset Managment & Liv liksom i Enskilda Securities steg kostnaderna till följd av såväl volymtillväxt som resultatrelaterade ersättningar. Enbart inom Enskilda Securites ökade personalkostnaderna med nära 600 Mkr. Personalkostnader För jämförbara enheter ökade personalkostnaderna med 13 procent till 9 355 Mkr. Ökningen förklaras av att de goda resultaten inom vissa delar lett till ökade resultatrelaterade ersättningar. Inklusive BfG, de baltiska bankerna och Orkla Enskilda Securites steg personalkostnaderna med 52 procent till 12 761 Mkr. Antalet medarbetare, mätt som medeltal under året, ökade till 20 368 (13 455). Delar av kostnadsökningen är hänförbara till pensionskostnader, för vilka ersättning erhållits från SEB:s pensionsstiftelser. Denna ersättning, som uppgick till 943 Mkr (873 Mkr) under 2000, är en positiv post i de totala kostnaderna och inkluderar det tjänstepensionsavtal som ersatte det tidigare vinstandelssystemet. Dessutom har SEB erhållit en återbetalning på 62 Mkr från SPP, vilket har reducerat personalkostnaderna. Kostnader för IT De totala IT-kostnaderna för jämförbara enheter ökade med 22 procent till 3 688 Mkr. Ökningen berodde främst på utvecklingen inom e-banking och internetrelaterade områden samt den återhållsamhet som rådde 1999 inför Y2K. Inklusive BfG och de baltiska bankerna ökade kostnadsnivån för IT till 4 842 Mkr, vilket är drygt 20 procent av koncernens totala kostnaderna. Begreppet IT-kostnader definieras här som kalkylerade kostnader för all IT-verksamhet och inkluderar egen personal inom IT- sektorn - antingen i koncernens två IT-bolag eller inom affärsområdena. Av dessa kalkylerade IT-kostnader utgjorde externa IT-kostnader som de är specificerade i bokslutet, dvs hyreskostnader för system och utrustning, konsultarvoden, underhåll etc, 2 338 Mkr. Utvecklingsarbetet inom IT har varit intensivt under hela året men kostnaderna har fördelat sig ojämnt. Under de tre första kvartalen låg kostnadsnivån på cirka 1000 Mkr per kvartal, medan kostnaden för det fjärde kvartalet var 1 695 Mkr. IT- kostnaderna under 2001 kommer att hållas på en oförändrad nivå eller reduceras om marknaden utvecklas i ogynnsam riktning. Kostnader för e-banking Under 2000 har SEB bedrivit huvuddelen av e-bankingaktiviteterna i en separat koncerngemensam enhet. De löpande kostnaderna för internetbanken har huvudsakligen belastat affärsenheten Försäljning & Service, medan investeringarna för utvecklingen av e-bankingaktiviteterna kostnadsförts och burits gemensamt av koncernen. De totala kostnaderna inom SEB e-banking uppgick under 2000 till 1 268 Mkr inklusive IT-kostnader. Av detta debiterades affärsområdena 322 Mkr, medan resterande 946 Mkr utgjorde en koncerngemensam investering, även om den bokfördes som kostnad under perioden. Aktiviteten ökade under året; kostnaden under första kvartalet var bara 98 Mkr, medan kostnaden för det fjärde kvartalet isolerat uppgick till 464 Mkr. Dessa inkluderar utvecklingskostnader för den pan-europeiska modellen i Danmark, Norge och Storbritannien, såväl som förbättringar i den svenska Internetbanken. Omstruktureringsreserv Av den tidigare omstruktureringsreserven på 2 255 Mkr avsatt i bokslutet för 1997 hade 1 999 Mkr, varav 300 Mkr under 2000, tagits i anspråk per den 31 december 2000. Förvärvet av BfG i januari 2000 skedde till ett pris som låg under bokfört värde, vilket resulterade i en skillnad mellan förvärvspris och eget kapital i BfG på 3,3 miljarder kronor. Denna negativa goodwill har allokerats i bokslutet för år 2000 (se vidare appendix 3). Kreditförluster och osäkra fordringar Koncernens kreditförluster, inklusive värdeförändring på övertagen egendom och nedskrivningar uppgick till 890 Mkr netto, varav 730 Mkr netto gäller BfG. Kreditförlustnivån uppgick till 0,12 procent för SEB-koncernen. Under jämförelseåret 1999 var koncernens återvinningar och upplösta reserver större än kreditförlusterna inklusive värdeförändringar på övertagen egendom och nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Därmed redovisades ett positivt netto på 289 Mkr. Under 2000 uppgick de konstaterade förlusterna och reserveringarna för befarade förluster till 2 658 Mkr (1 089 Mkr) medan återvinningar och upplösningar av reserver, inklusive landriskreserven uppgick till 1 800 Mkr (1 296 Mkr). Osäkra fordringar, netto, dvs efter reserveringar för befarade förluster, ökade på grund av konsolideringen av BfG och Vilniaus Bankas till 8 365 Mkr (2 824 Mkr), medan värdet av panter som övertagits minskade till 214 Mkr (626 Mkr). Förändringarna låg i linje med förväntningarna. Kreditrisk Den totala kreditportföljen har under året ökat med 374 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 926 miljarder kronor. Ökningen beror huvudsakligen på förvärvet av BfG och konsolideringen av Vilniaus Bankas. Som en följd av detta har strukturen på portföljen ändrats. I ett geografiskt perspektiv har portföljen blivit mer diversifierad; Norden (inklusive Sverige) representerade vid utgången av året 43 procent av den totala portföljen jämfört med 75 procent i slutet av 1999. SEB:s exponering mot telekommunikationsindustrin och därmed sammanhängande risker är väl analyserad. Det gäller såväl operatörer, tillverkande bolag och underleverantörer som IT-sektorn. Exponeringen mot telekommunikationsindustrin representerar ca 1,2 procent, eller knappt 12 miljarder kronor av den total kreditportföljen. Huvuddelen är mot väletablerade nordiska företag av mycket god kreditkvalitet. Härutöver deltar SEB i ett antal nordiskrelaterade projektfinansieringar för större operatörer inom framförallt OECD. IT-sektorn representerar en mycket liten del av portföljen, mindre än 0,4 procent eller cirka 4 miljarder kronor. Exponeringen är spridd mot ett stort antal företag där nyetablerade företag står för en högst begränsad del (se vidare appendix 4). I december 2000 uppgick SEB:s exponering mot länder i emerging markets till netto 11 483 Mkr (10 405 Mkr) efter avdrag av reserv för befarade kreditförluster. Stora övervärden i pensionsstiftelserna Pensionsstiftelsernas förmögenhet uppgick under 2000 till 23,2 miljarder kronor (25,2 miljarder) medan förpliktelserna uppgick till 8,0 miljarder kronor (7,1 miljarder). Övervärdet uppgår således till 15,2 miljarder under 2000. Personaloptionsprogram för 1000 medarbetare Liksom under 1999 har styrelsen beslutat om ett program för personaloptioner på likartade villkor som tidigare och som denna gång utvidgats till att omfatta cirka 1000 ledande befattningshavare och nyckelpersoner, inklusive koncernledningen. Skattekostnader Skattekostnaden uppgår till 2 856 Mkr (1 355 Mkr), vilket ger en vägd skattesats på 29 procent. Av detta utgör 1 730 Mkr (1 288 Mkr) aktuell skatt, 980 Mkr (-209 Mkr) uppskjuten skatt och 146 Mkr (276 Mkr) skatt för tidigare år. Vinst per aktie och räntabilitet Beräkningen av vinst per aktie med och utan hänsyn till förändringar av övervärden i livförsäkringsrörelsen framgår nedan: Resultat inkl. Resultat exkl. förändring av förändring av övervärden övervärden 2000 1999 2000 1999 Rörelseresultat 8 800 5 122 8 800 5 122 Pensionsavräkning 943 873 943 873 Förändring av övervärden 337 1 502 Förvaltningsresultat 10 080 7 497 Skatter och minoritet -3 195 -1 832 -3 101 -1 411 Resultat efter skatt 6 885 5 665 6 642 4 584 Vinst per aktie 9:77 8:60 9:43 6:96 (2000: 704 557 680 aktier, 1999: 658 503 093 - - - vägt antal till följd av nyemissionen) Räntabilitet 16,5 17,2 16,9 14,6 Risk- och kapitalstyrning För att utnyttja koncernens kapital på bästa möjliga sätt och bedöma lönsamheten i de olika affärsområdena med större precision använder SEB en styrmodell baserad på Capital at Risk (CAR). Capital at Risk utgör värderingen av den risk för oväntade förluster som koncernens affärer medför vid varje givet tillfälle och bygger på statistiska sannolikhetsberäkningar för olika typer av risk, dvs kredit- och marknadsrisker, försäkringsrisk samt operationell- och residualrisk. Av allokerat kapital för affärsområdena är Capital at Risk en viktig del. Resterande del utgörs primärt av den goodwill som är hänförbar till förvärvade bolag och som motsvaras av ett behov av eget kapital. Vid beräkning av räntabiliteten för affärsområdena har resultaten efter schablonskatt, 28 procent, ställts i relation till det allokerade kapitalet. Koncernens risknivåer har ökat som ett resultat av konsolideringen av de nya dotterbolagen. Risknivån för varje risktyp, utan hänsyn till diversifiering mellan risktyper, är summerad i följande tabell (miljarder kronor): 31 dec % 31 dec % 2000 1999 Marknadsrisk 3 6 2 6 Kreditrisk 32 66 22 61 Försäkringsrisk 5 10 5 14 Operationell och 9 18 7 19 residualrisk Koncernens risktagande i tradingverksamheten (daglig s k Value at Risk, VaR), BfG undantaget, har under 2000 varit i genomsnitt 47 Mkr; dvs med 99 procents sannolikhet förväntas koncernen inte förlora mer än 47 Mkr under en handelsdag. Under året varierade denna risk mellan 24 Mkr och 86 Mkr. Följande tabell visar denna risk uppdelad per risktyp (Mkr). Min Max Genom- 00123 99123 snitt 1 1 Ränterisk 24 75 42 35 52 Valutarisk 2 21 8 6 3 Aktierisk 2 47 14 9 15 Diversifie -17 -19 -18 ring Total 24 86 47 31 52 Inom BfG:s marknadsplats var motsvarande VaR genomsnittliga 17 Mkr. Under året varierade BfG:s VaR mellan 8 och 34 Mkr. En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet per den 31 december 2000 skulle medföra en värdeminskning av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 600 Mkr (800 Mkr). Kapitalbas och kapitaltäckning Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen (dvs exklusive försäkringsbolag) uppgick vid utgången av 2000 till 53,3 miljarder kronor (46,5 miljarder). Primärkapitalet utgjorde 36,5 miljarder kronor (34,4 miljarder), varav 1,8 miljarder i s k primärkapitaltillskott. Beräkningen av kapitalbasen framgår av appendix 5. De riskvägda tillgångarna uppgick till 496 miljarder kronor (318 miljarder). Ökningen förklaras av att BfG- koncernen och BOS inkluderas i den finansiella företagsgruppen från och med år 2000. Genom fortlöpande kapitaleffektivisering inom BfG och den övriga koncernen har de riskvägda tillgångarna bringats i nivå med det mål om 495 miljarder kronor som uppställdes vid förvärvstidpunkten av BfG. Ökningen i riskvägda tillgångar återspeglas i en nedgång i primärkapitalrelationen till 7,4 procent (10,8 procent) och i den totala kapitaltäckningsgraden till 10,8 procent (14,6 procent) att jämföra med koncernens mål om att bibehålla en primärkapitalrelation om lägst 7 procent och en total kapitaltäckningsgrad om lägst 10 procent. Under året har SEB aktivt deltagit i bakgrundsarbetet avseende Baselkommitténs och EU- kommissionens förslag till förändrade kapitaltäckningsregler. Arbetet har givit god insikt i de förändringar som förväntas komma. Koncernen kommer löpande att bevaka det nya regelverkets utformning och successivt avväga koncernens kapitalsituation mot det förväntade kapitalkrav som inträder när reglerna träder i kraft. Rating Under fjärde kvartalet 2000 reviderade både Standard & Poor´s och Moody´s sin s k outlook för SEB från negativ till stabil. Standard & Poor´s motiverade detta med SEB:s starka resultattillväxt på sina huvudmarknader, antagandet om en stabil intjäning i kort och medellångt perspektiv och den fortsatta strukturomvandlingen av koncernens verksamhet i Tyskland. Moody´s pekade på att integrationen av BfG genomförts friktionsfritt. Händelser efter årets slut Under inledningen av 2001 har cirka 1, 4 miljoner aktier i OM avyttrats med en realisationsvinst på cirka 340 Mkr. Per den 19 februari 2001 har SEB cirka 0,9 miljoner aktier i OM. Samtidigt har BfG avyttrat sina aktier i Deutsche Börse med en realisationsvinst på drygt 26 miljoner euro (cirka 230 Mkr). Från och med 2001 är SEB:s verksamhet organiserad i sex divisioner: Personal Banking Sweden, Personal Banking International, BfG, Corporate & Institutions, Investment Management & Life samt Baltikum & Polen. Uppdelningen är huvudsakligen gjord med tanke på kunderna och deras behov. Styrelsen har beslutat föreslå stämman att SEB får förvärva egna aktier i värdepappersrörelsen. Utdelning Styrelsen föreslår en utdelning om kronor 4:00 (3:50) per A- och C-aktie. Förslaget motsvarar 40,9 procent av av vinsten per aktie (enligt SEB:s definition). Den totala utdelningssumman uppgår till 2 818 Mkr (2 466 Mkr). Sista dag för handel med bankens aktie med rätt till utdelning är torsdagen den 5 april 2001. Stockholm den 20 februari 2001 Lars H Thunell Verkställande direktör och koncernchef Delårsrapport för första kvartalet 2001 publiceras den 4 maj 2001. Årsredovisningen i tryckt form skickas ut under andra hälften av mars. Bolagsstämman hålls den 5 april 2001. SEB:s rapporter finns även tillgängliga på Internet (www.seb.se; www.seb.net). Ytterligare upplysningar lämnas av Gunilla Wikman, koncerninformationschef, tel. 08-763 81 25 Lotta Treschow, chef för Investor Relations, tel. 08-763 95 59 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2001/02/20/20010220BIT00050/bit0001.doc Hela bokslutskommunikén http://www.bit.se/bitonline/2001/02/20/20010220BIT00050/bit0001.pdf Hela bokslutskommunikén

Prenumerera

Dokument & länkar