Fetma i medelåldern ökar risken för senare demens

En översiktsstudie som inkluderar data från 120 000 personer visar att fetma i medelåldern ökar risken för senare demens. Studien, som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin och som publiceras i Lancet Neurology och Journal of Alzheimer´s Disease, bekräftar tidigare teorier om kopplingen mellan övervikt och demenssjukdom.

Högupplöst bild för nedladdning nedan.

2003 kunde forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, för första gången rapportera fynd som antydde att fetma ökar risken för Alzheimers och andra demenssjukdomar senare i livet. Sedan dess har flera vetenskapliga studier antytt ett liknande samband.

Göteborgsforskarna har nu under ledning av professor Deborah Gustafson granskat och sammanställt de senaste tio årens forskning kring detta samband.

Resultaten, som publiceras i ansedda tidskrifterna Lancet och Journal of Alzheimer’s Disease och som bygger på data från 27 studier inkluderande totalt 120 000 personer i Europa, USA och Asien, bekräftar att övervikt eller fetma i medelåldern innebär en ökad risk att drabbas av demenssjukdomar efter 65.

– Samtidigt gäller det motsatta hos personer över 65 år. Där ser vi att fetma har en skyddande effekt, och att det i stället är undervikt och minskat BMI som kopplas till demens. En förklaring till detta kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger Deborah Gustafson.

Resultaten av översiktstudien ger enligt Deborah Gustafson viktig information för hur de biologiska mekanismerna bakom demenssjukdom och Alzheimer fungerar.

Artikeln Adipokines: a link between obesity and dementia? publiceras i Lancet Neurology in september.

Länk till artikel: http://www.thelancet.com/journals/laneur/article/PIIS1474-4422%2814%2970085-7/abstract

Artikeln A Decade of Body Mass Index, Alzheimer's Disease, and Dementia publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.

Länk till artikel: http://iospress.metapress.com/content/h17x233wl71t6x21/?genre=article&id=doi%3a10.3233%2fJAD-141086

Kontakt:
Deborah Gustafson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Telefon: +1 347 536 4865
deborah.gustafson@neuro.gu.se

Läs mer om forskningen: http://www.lipididiet.eu/

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Med 6 500 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media