Förrädisk växelverkan i hjärnan vid rökning

Fram med cigarettpaketet, in med en cigg i munnen och tänd. Det är välbekanta handgrepp för en rökare, och samtidigt ett beteende som har starkare koppling till själva drogberoendet än man tidigare trott, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

– I framtiden hoppas vi att det här kan bidra till att man får fram farmakologiska verktyg för att hjälpa dem som är beroende, säger Amir Lotfi Moghaddam, disputerad i beroendemedicin vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

I sin prekliniska avhandling har han genom försök på råttor undersökt faktorer som kan vara avgörande för att exempelvis en feströkare blir vanerökare. Utöver nikotin har han studerat amfetamin. Båda medlen är centralstimulerande, men har olika molekylära mekanismer.

Studierna visar att den del av hjärnan som kan kopplas till målinriktade beteenden, som hantering av cigaretter, rubbas av substanser som nikotin och amfetamin. Rubbningarna överförs sedan och etableras i hjärnregioner med betydelse för vanebildning och drogberoende.

Svårt att sluta

Det ena triggar alltså det andra, och även om drogens njutningsvärde över tid minskar för individen så fortsätter beteendedelen av hjärnan att jobba på.

– I ett sent stadium av beroende hör du ofta från rökare att de egentligen inte njuter av rökningen. De vet att det är dåligt för dem men de kan inte göra något åt det. Vanan är för stark för att enkelt kunna brytas, konstaterar Amir Lotfi Moghaddam.

De här processerna pågår parallellt i olika sektioner i en del av storhjärnan som heter striatum, hos både människa och råtta. I de aktuella studierna utsattes djuren för dagliga nikotindoser under femton dygn, eller för amfetamin under fem dygn.

Över till tvång

Råttorna genomgick sedan ett stort antal beteendetester, molekylärbiologiska mätningar och undersökningar av hjärnaktivitet.

– Det intressanta är att när vi ger djuren nikotin eller amfetamin under en kort tid så kan vi direkt konstatera förändringar i den del av striatum som reglerar målinriktade beteenden, medan förändringar i den sektion som kopplas till vanebildning kommer senare, när drogerna är ute ur systemet, säger Amir Lotfi Moghaddam.

– Det är viktigt att poängtera att fynden är gjorda på råttor, och att det behövs fler studier, men vi tror att de här förändringarna är viktiga när det gäller övergången från rekreationsanvändning till tvångsmässig användning, säger han.

Titel: Acute and chronic effects by stimulants on behavior and striatal neurotransmission in the rat / http://hdl.handle.net/2077/52412

Kontakt: Amir Lotfi Moghaddam (engelskspråkig) 0709 81 55 52; amir.lotfi@neuro.gu.se  

Handledare: Louise Adermark 031 786 39 75; louise.adermark@neuro.gu.se  

Porträttbild: Amir Lotfi Moghaddam (foto: Cecilia Hedström)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Citat

Vanan är för stark för ett enkelt kunna brytas.
Amir Lotfi Moghaddam, disputerad i beroendemedicin.