Nya upptäckter om slemhosta och kronisk lungsjukdom
Rejäl slemhosta som final på förkylningen, känns det igen? I två studier förklaras nu avgörande mekanismer i både sjuka och friska luftvägars slemhinnor, och vad som sker vid kronisk lungsjukdom som cystisk fibros och KOL.
– Det här är nya kunskaper och vi kommer inte att hitta botemedel på en eftermiddag, men det gäller att förstå hur det fungerar för att komma vidare, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Studierna, publicerade i European Respiratory Journal och Journal of Clinical Investigation Insight, beskriver hur den normala lungan hålls ren genom att det bildas långa buntar av slem (mucus) som förflyttas av flimmerhår (cilier) och på så sätt sveper fram över luftvägens yta.
Vid inandning av partiklar eller irriterande ämnen stoppas slembuntarna tillfälligt medan flimmerhåren samlar ihop skräpet på slembuntarna, som sedan effektivt transporteras ut från lungorna när buntarnas rörelser återupptas.
Både skyddande och skadande
Vid lunginfektioner eller kroniska lungsjukdomar omvandlas lungans slem till ett näst intill orörligt slemskikt, som flimmerhåren inte rår på. Detta skikt skyddar den känsliga epitelytan och därmed lungan.
Mot slutet av en förkylning behöver detta slemskikt hostas upp, vilket förklarar slemhostan. Vid kronisk sjukdom som cystisk fibros eller KOL kvarstår däremot slemmet på luftvägarnas yta och ackumulerar bakterier som långsamt skadar lungorna, trots att slemskiktet i grunden har en skyddande roll.
De aktuella studierna visar dessutom att det orörliga slemskiktet i sammansättning och funktion är slående likt slemskiktet i tjocktarmen, som också upptäckts och beskrivits av den mucinbiologiska forskargruppen under Gunnar C. Hanssons ledning. Både i tjocktarmen och i lungan hindrar dessa slemskikt att bakterier tar sig vidare in i kroppen.
Banar väg för nya behandlingar
Ett sätt att hindra uppkomsten av ett fastsittande slemskikt vid kronisk lungsjukdom är att via ett vanligt förekommande preparat, en inhalationssprej (Atrovent), hindra slembuntarna från att stanna.
– Våra observationer förklarar några av de fördelaktiga effekterna av att inhalera det här läkemedlet vid behandling av KOL, konstaterar Anna Ermund, forskare i gruppen och förstaförfattare till artikeln i European Respiratory Journal.
Forskarna bakom studierna menar att resultaten kring slemmets viktiga rengöringsfunktion, och hur fastsittande slem skadar lungan, kommer att bana väg för nya behandlingar av både akuta och kroniska lungsjukdomar.
Filmer: Vävnadsprov från gris filmat i mikroskop (bilder: Anna Ermund)
Film 1: Snabbrörliga buntar av slem, infärgade i blått, som med flimmerhårens hjälp sveper undan bakterier; https://gubox.box.com/s/75625172mbkwr1s57l9m5kukwnr1mte1
Film 2: Orörligt slem vid cystisk fibros; https://gubox.box.com/s/tn427jmohduzuegbjp4rsk4hcx8atea7
Titel: Attached stratified mucus separates bacteria from the epithelial cells in COPD lungs; https://insight.jci.org/articles/view/120994
Titel: The mucus bundles responsible for airway cleaning are retained in cystic fibrosis and by cholinergic stimulation; http://erj.ersjournals.com/content/52/2/1800457
Kommentar (European Respiratory Journal): A clean sweep: mucin bundles clear the airway; http://erj.ersjournals.com/content/52/2/1801144
Kontakter: Anna Ermund 073-732 30 34; anna.ermund@medkem.gu.se och Gunnar C. Hansson 070-949 00 05; gunnar.hansson@medkem.gu.se
Porträttbilder: Anna Ermund (foto: Margareta G Kubista) och Gunnar C. Hansson (foto: Johan Wingborg)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
Taggar:
