Resenärer sprider antibiotikaresistens
Allt fler svenskar smittas av antibiotikaresistenta bakterier. En ny studie från universiteten i Göteborg och Umeå visar hur resenärer sprider resistenta bakterier mellan olika världsdelar.
Den nya studien visar att betydligt fler typer av resistenta bakterier kan följa med i våra tarmar när vi reser än vad som tidigare varit känt. Följden kan bli en ökning av svårbehandlade infektioner.
– Vi kan få i oss resistenta bakterier genom maten och vattnet i de länder vi besöker. De resistenta bakterierna kan spridas utan att vi själva blir sjuka och märker av dem, och därför snabbt förflytta sig över landgränser, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av medförfattarna till studien.
Genom att sekvensera DNA från bakterierna i avföringsprov hos 35 svenska studenter som rest till Indien och Centralafrika upptäckte forskarna att resistensgener anrikats i tarmen under resan. Dessutom noterades en ökning av de gener som bidrar till att flytta DNA mellan bakterier, och som ytterligare kan öka spridningens hastighet och omfattning.
– Att så många olika gener ökat i antal efter resan är oroväckande, med tanke på att ingen av de personer vi studerat tagit antibiotika. Det tyder på att det räcker att vistas i en miljö med en värre resistenssituation än i Sverige för att samla på sig resistenta bakterier, säger Johan Bengtsson-Palme, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till studien.
Under 2014 drabbades över 12 000 personer av multiresistenta bakterier bara i Sverige. För att undvika en skenande resistensepidemi måste Sverige och övriga världen bli bättre på att hantera problemet, och på WHO:s världshälsomöte tidigare i år stod antibiotikaresistens högst på dagordningen.
– Våra resultat tyder på att det inte bara är överanvändning av antibiotika som är ansvarigt för den dramatiska resistensökningen. Eftersom resistens kan spridas i friska personer är hygienen väldigt viktig för att begränsa spridningens omfattning, säger Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar på Umeå universitet och huvudansvarig för studien:
– Ofta orsakas infektioner av att våra egna tarmbakterier hamnar på fel ställe, till exempel i blodet eller i urinröret. En ökad resistens i den normala tarmfloran är därför en stark riskfaktor för sjukdomar orsakade av resistenta bakterier.
Den aktuella studien visar enligt forskarna att antibiotikaresistens inte längre är ett problem enbart för sjukvården: eftersom en god hygien sannolikt minskar spridningen av resistenta bakterier bör insatser göras för att förbättra levnadsstandarden i ett globalt perspektiv, och mer resurser satsas på att öka kunskapen om hur sjukdomar och resistenta bakterier sprids.
Studien The human gut microbiome as a transporter of antibiotic resistance genes between continents publicerades i tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotheraphy den 10 augusti.
Länk till artikel: http://aac.asm.org/content/early/2015/08/04/AAC.00933-15.abstract
Kontakt:
Johan Bengtsson-Palme, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0733-661598
johan.bengtsson-palme@gu.se
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0709-621068
joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar, Umeå universitet
0703-590830
anders.f.johansson@umu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
