Ökad risk för allvarliga komplikationer när svenskar med diabetes får allt sämre blodsockervärden
Idag når endast hälften av landets patienter med diabetes de nationella riktlinjernas mål för blodsockervärdet. Och enbart var fjärde, 23 procent, av dem som behandlas med tabletter och insulin når det uppsatta blodsockervärdet. För högt långtidsblodsocker (HbA1c) ökar risken för allvarliga och ibland livshotande komplikationer - såsom hjärtinfarkt, stroke samt dialyskrävande njursjukdom. Det finns dessutom stora regionala skillnader i måluppfyllelsen mellan olika landsting. Detta är några av resultaten som läkemedelsföretaget Sanofi presenterar i Diabetesrapporten 2011.
I Sverige lider omkring 365 000 personer av diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. HbA1c är ett mått på patientens blodsockernivå de senaste sex till åtta veckorna. Det finns en stark koppling mellan HbA1c-värdet och risken för allvarliga komplikationer – exempelvis hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, nervskador, synnedsättning, sårbildning och amputation. För att minska graden av komplikationer har Socialstyrelsen tagit fram riktvärden för behandlingsmål, men Diabetesrapporten 2011 visar att det finns stora brister i måluppfyllelsen. Endast hälften av patienterna, 49,2 procent, som behandlas i svensk primärvård nådde behandlingsmålet för HbA1c (52 mmol/mol) år 2010.
Stora regionala skillnader
Graden av måluppfyllelse för HbA1c varierar stort mellan landstingen, och även inom regionerna finns det ibland stora skillnader mellan de olika vårdcentralerna. Data från NDR, Nationella Diabetesregistret, visar att andelen personer som når målvärdet har sjunkit med fem procentenheter sedan 2007. Landstinget i Värmland är det landsting som hade bäst måluppfyllelse under 2010. Där nådde 54 procent av patienterna med typ 2-diabetes inom primärvården målet. I botten finns landstingen i Norrbotten och Västernorrland där endast 43,5 procent nådde målet. Det är bara fem landsting som har uppnått bättre målvärde under 2010 jämfört med året innan. Störst positiv ökning skedde i Kalmar, där 48,3 procent nådde målvärdet 2010 jämfört med 46,2 procent föregående år.
NDR innehåller data och jämförelser mellan diabetesvården på samtliga medicinkliniker vid svenska sjukhus. Det finns däremot inga jämförelser mellan primärvårdsmottagningarna, trots att det är där merparten av patienterna behandlas. I Diabetesrapporten står det bland annat att en öppen redovisning för varje enskild vårdenhet skulle underlätta för patienterna då de ska välja vilken vårdcentral de vill vända sig till. Det skulle också vara ett incitament för primärvården att aktivt sträva efter så god måluppfyllnad som möjligt, vilket vore ett stort steg mot en förbättrad diabetesvård.
Så bra klarade landstingens primärvårdsmottagningar att nå behandlingsmålet för långtidsblodsocker (HbA1c 52 <mmol/mol) för typ 2-diabetiker under 2010.
Bättre än riket
Värmland 54,0 procent
Västra Götaland 52,6 procent
Sörmland 51,8 procent
Jönköping 51,6 procent
Skåne 51,6 procent
------------------------------------------------------------------
Sämre än riket
Blekinge 49,0 procent
Gävleborg 48,9 procent
Halland 48,9 procent
Stockholm 48,9 procent
Jämtland 48,7 procent
Kalmar 48,3 procent
Gotland 47,7 procent
Östergötland 47,5 procent
Västmanland 47,4 procent
Kronoberg 47,3 procent
Uppsala 46,8 procent
Dalarna 46,4 procent
Västerbotten 44,5 procent
Örebro 43,6 procent
Norrbotten 43,5 procent
Västernorrland 43,5 procent
Om Diabetesrapporten 2011
Diabetesrapporten produceras av läkemedelsföretaget Sanofi. Syftet med rapporten är att den ska fungera som underlag för en fortsatt dialog mellan vårdens aktörer om hur fler patienter med typ 2-diabetes ska kunna nå sina målvärden och därmed få ett bättre och friskare liv.
I Diabetesrapporten 2011 finns information om typ 2-diabetes, vad som orsakar sjukdomen och hur den kan behandlas. Rapporten innehåller den senaste statistiken från Nationella Diabetesregistret och SKLs rapport Öppna jämförelser, sammanställd på ett lättöverskådligt sätt. Här finns kommentarer från läkare och beslutsfattare inom landstinget rörande den svenska diabetesvården samt patientberättelse om hur det är att leva med diabetes.
Här kan du ladda ner och läsa rapporten i sin helhet: http://www.sanofi.se
Kontakt:
Sanofi:
Margareta Olsson Birgersson, medicinsk chef, Sanofi, telefonnummer 070-568 75 22
Mattias Sigurd, medicinsk rådgivare, Sanofi, telefonnummer 070-380 16 04
Taggar: