SciBase ökar transparensen gentemot aktieägarna genom utgivning av vd-brev
För att öka kännedomen om oss som bolag och vad som händer i SciBase har vi beslutat oss för att löpande skicka ut kortare brev till aktieägare och andra intressenter. I dessa kan vi till exempel komma att förklara viktiga händelser i bolaget lite noggrannare eller beröra aktuella händelser inom vår bransch och på hudcancerområdet. Anmäl dig gärna till det här nyhetsbrevet här.
I detta första brev tänkte vi förklara vår syn på en av höstens snackisar teledermatoskopi och hur denna metod står i relation till vårt instrument Nevisense.
Teledermatoskopi – bra för ökad medvetenhet men är den tillräckligt bra som diagnostisk metod?
Cancer är en sjukdom som angår alla. Man räknar med att en tredjedel av alla svenskar någon gång kommer att få ett cancerbesked. En av de snabbast ökande cancerformerna är hudcancer, där malignt melanom är den farligaste. Vårt instrument, Nevisense, kompletterar den traditionella visuella undersökningen med en mätning som analyserar de strukturella förändringarna i huden. Detta hjälper läkare att objektivt bedöma misstänka lesioner direkt på huden, dvs. utan att först behöva skära bort den misstänkta vävnaden. Med hjälp av Nevisense kan läkare därmed upptäcka malignt melanom i ett tidigare skede samtidigt som antalet onödiga excisioner minskar. Ju tidigare som cancer kan upptäckas desto större är överlevnadschansen.
På senaste tiden har det skrivits mycket om teledermatoskopi, vilket är en visuell teknik för upptäckt av hudcancer utan en fysisk undersökning. Teledermatoskopi innebär att man tar en bild på en misstänkt hudfläck, ofta med en smartphone, som sedan tillsammans med patientens kliniska data, skickas till specialister för bedömning. Patienten får sedan ett råd kring hur denne bör gå vidare, dvs. om man bör besöka en läkare.
Det finns två olika varianter av teledermatoskopi. På konsumentmarknaden finns det appar som kan laddas ner till den egna smartphonen. Via appen tar man sedan en bild på den misstänkta hudförändringen som skickas iväg för bedömning hos (oftast) en hudläkare. Själva bedömningen kan kosta från ett par hundralappar och svarstiden varierar från inom 24 timmar till upp till två veckor.
Men vården har också tagit till sig metoden vilket innebär att vårdcentraler och allmänläkare har möjlighet att skicka bilder till en specialistläkare för att få hjälp med bedömningen, något som sker i till exempel Stockholms Läns Landsting. Det finns studier som tyder på att teledermatoskopi leder till minskad kötid jämfört med den normala kötiden för att få träffa en dermatolog.
Tanken med teledermatoskopi, vilken sänker barriären för att undersöka sig och leder till att patienten kommer in tidigare till vården, är god. Ju tidigare vi upptäcker malignt melanom desto större chans har vi att kunna bota den. När det gäller teledermatoskopi som vänder sig till privatpersoner finns det dock en fara när patienterna själva väljer ut vilken lesion som skall analyseras. Risken ligger i att man väljer en ofarlig lesion och skickar in för analys, men missar att skicka in den som faktiskt är ett melanom. Dessutom visar en nyligen publicerad studie från JAMA Dermatology[1] att en bedömning gjord av en hudläkare under ett besök är träffsäkrare än en som görs via teledermatoskopi. Därför finns det en stor fördel att som patient få en bedömning av en läkare som under ett besök gör en fullständig visuell undersökning.
De företag som vänder sig till privatpersoner för att sälja sina lösningar bidrar dock med en viktig faktor, nämligen att öka medvetenheten vilket kan leda till ökad patienttillströmning till vården. För att kunna ta hand om det ökade antalet potentiella melanompatienter måste därmed vården förnya och effektivisera sig i fler led. Det är här SciBase kommer in. När fler misstänkta fall av melanom identifieras måste diagnostiken vara så effektiv som möjligt. Att diagnosticera hudcancer innebär ofta excision (borttagning) av misstänkt melanom. Samtidigt vet vi att så mycket som 93-97 procent av alla excisioner som utförs idag är i onödan, vilket innebär att man skär bort frisk vävnad. Med Nevisense kan antalet onödiga ingrepp minskas med upp till 40 procent. Förutom att det sparar mycket pengar för vården på grund av färre operationer och färre vävnadsprover som måste analyseras, minskar vi lidandet hos patienterna. Medan Nevisense ger ett omedelbart svar måste alla excisioner analyseras av en patolog för att säkerställa om det var malignt eller ej. I värsta fall kan patienten få vänta i upp till åtta veckor på ett besked, en väntan som tär mycket.
Nevisense blir därför ett utmärkt komplement till den diagnostiska processen i vården, med eller utan teledermatoskopi. Utmaningen för SciBase är att visa för vården och landstingen att Nevisense kan effektivisera den diagnostiska processen, spara pengar och förbättra vården ur ett patientperspektiv. Vi är på god väg med ett flertal studier. En nyligen genomförd studie från Australien visar att Nevisense kan halvera antalet fall som behöver genomgå sekventiell dermatoskopi, det vill säga behovet att följa upp patienten med ytterligare digital dermatoskopi. Detta är bara ett exempel på hur Nevisense kan leda till signifikanta kostnadsbesparingar.
Lansering av Nevisense View
Som ett svar på kundernas efterfrågan, utökar vi nu också funktionaliteten i Nevisense och lanserar en ny kompletterande produkt – Nevisense View. Vi har här integrerat digitala dermatoskopibilder med vår patenterande impedansteknologi. Nevisense View är utvecklad för kliniker som vill kombinera båda metoderna och därmed förbättra sin patientvård. Nevisense View börjar levereras till de första kunderna nu i december 2016 och vi kommer återkomma till detta i kommande vd-brev.
God Jul och Gott nytt år!
För ytterligare information besök www.scibase.com eller kontakta:
Simon Grant, VD
Tel: +46 72 887 43 99
E-post: simon.grant@scibase.com
Om hudcancer
Hudcancer är den vanligaste cancerformen globalt och utgör nästan hälften av alla cancerfall. Det finns uppskattningar som visar att hälften av alla amerikaner som lever till 65 år kommer att få hudcancer minst en gång under sitt liv. Malignt melanom är den mest dödliga formen av hudcancer och står för 75 procent av dödsfallen orsakat av hudcancer. Globalt diagnosticeras cirka 230 000 nya fall av malignt melanom per år.
Om SciBase och Nevisense
SciBase är ett medicinteknikbolag med huvudkontor i Stockholm, som utvecklar och säljer cancerdiagnostikinstrument. Produkten Nevisense är ett hjälpmedel för detektion av malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer. Bolaget grundades av Stig Ollmar, forskare på Karolinska Institutet. Produkten baserar på omfattande forskning, och i den största kliniska studien som hittills genomförts för detektion av malignt melanom har Nevisense fått resultat som visar på värdet av metoden för sjukvården. Nevisense är godkänd för försäljning inom EU (CE-märkning) och TGA-godkännande i Australien. Verktyget befinner sig i processen för ett godkännande av FDA i USA. Nevisense baserar på en metod som kallas Elektrisk Impedansspektroskopi (EIS) som upptäcker maligna vävnader genom att mäta motståndet av elektriskt ström i cellerna. SciBase är noterat på Nasdaq First North ("SCIB"). Avanza är Certified Adviser. Mer information finns på www.scibase.com.
[1] [1] Finnane A Soyer P et al. Teledermatology for the Diagnosis and Management of Skin Cancer. A Systematic Review. JAMA Dermatology. Dec. 2016
Taggar: