Ny Sifo-undersökning: Stark biståndsvilja – trots ekonomisk kris

Åtta av tio svenskar anser att Sverige på grund av den ekonomiska krisen i världen ska engagera sig i fattiga länder lika mycket som nu eller mer. Dessutom svarar närmare en av fem svenskar, 18 procent, att deras engagemang och intresse för utvecklingen i fattiga länder har ökat under det senaste året. Det visar en ny Sifo-undersökning.

– Engagemanget är påfallande starkt och de flesta svenskar tycks mycket medvetna om att den finansiella krisen kommer att få svåra konsekvenser i flera av världens fattigaste länder, säger Anders Nordström, Sidas generaldirektör. Fyra av fem svenskar tror att krisen påverkar fattiga länder på ett negativt sätt. − Många av de fattigaste ländernas ekonomier urholkas just nu genom den ekonomiska krisen som leder till minskade exportinkomster och ökande arbetslöshet samtidigt som livsmedelskrisen fortsatt innebär stigande matpriser. Samtidigt skickar migranter hem mindre pengar till utvecklingsländerna, investeringar uteblir och biståndet minskar, säger Anders Nordström. – På flera håll i världen blir effekterna brutala. Varje gång tillväxtprognoserna skrivs ner med en procentenhet, ökar fattigdomen i utvecklingsländerna med hela 20 miljoner människor, enligt Världsbanken. FN beräknar att en minskning med tre procent av utvecklingsländernas bruttonationalprodukter kommer att få förödande konsekvenser, exempelvis förutspås en stegring av barnadödligheten. Mer än hälften av svenskarna verkar anse att Sverige påverkas negativt om de fattiga länderna får en sämre ekonomisk utveckling. Samtidigt svarade drygt en tredjedel av de tillfrågade att de inte trodde på en sådan koppling. – Den rådande ekonomiska krisen och de aktuella larmen om den nya influensan påminner om hur globalt sammanlänkade vi är. En finansiell kris som börjar i USA kan få svåra effekter i världens fattigaste länder och ett nytt virus från ett fattigt land riskerar att få förödande konsekvenser i resten av världen. Vi är beroende av varandras välstånd och utveckling, säger Anders Nordström. Den nya Sifo-undersökningen visar att tron på utvecklingssamarbetets effekter är påtaglig. De flesta tror att stöd från andra länder kan medverka till att ett fattigt land utvecklar sin egen förmåga till att klara sig själv. Men bara drygt hälften av svenskarna tror att biståndet går till de insatser som gör mest nytta. – Dagens moderna långsiktiga utvecklingssamarbete gör skillnad för miljontals fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar. Detta måste vi och andra organisationer inom utvecklingssamarbetet bli bättre på att kommunicera och återrapportera, säger Anders Nordström. – Men vi måste också bli bättre på att beskriva hur biståndet fungerar i praktiken. Det handlar inte om att Sida själva borrar brunnar, bygger skolor eller sjukhus. Mindre känt är kanske Sveriges stöd till uppbyggnad av centralbanker, finansiella system och lån och garantier för satsningar på energiprojekt och andra samhällsförbättringar i utvecklingsländer, säger Anders Nordström. Mer än var tredje person, 37 procent, tror att de själva kommer att påverkas negativt av den ekonomiska krisen. Personer under 30 och över 65 år tror i högre grad än andra att de påverkas negativt. Undersökningen visar också att personer som tror att de påverkas negativt av den ekonomiska krisen är något mer skeptiska än övriga till biståndets nytta. Undersökningen gjordes av Sifo som intervjuade tusen personer per telefon under andra veckan i april 2009. I undersökningen ställdes också en rad andra frågor som mätte intresse och kunskap, som ett led i Sidas omvärldsanalys. För mer information kontakta Sidas presstjänst: 08-698 55 55.

Om oss

Sida är Sveriges biståndsmyndighet och arbetar för att människor som lever i fattigdom själva ska kunna förbättra sina levnadsvillkor.

Prenumerera