Gerda, Svanevik och N.A. Båth k-märks av Sjöhistoriska museet

Sjöhistoriska museet har bedömt tre fartyg som så kulturhistoriskt intressanta att de nu hamnar på listan över k-märkta fartyg.

Sjöhistoriska museet, som ingår in Statens maritima museer, har sedan 2001 k-märkt fartyg som tidigare gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg – till exempel skutor, passagerarångare och fiskefartyg. Hittills har endast ett åttiotal fartyg erhållit denna kulturhistoriska märkning men nu läggs ytterligare tre till listan: ångslupen Gerda, som trafikerar vattnen kring Eskilstuna, räddningskryssaren N.A. Båth, som tillhör sjöräddningsmuseet i Kåseberga och fraktfartyget Svanevik med hemmahamn på Skeppsholmen i Stockholm. Läs mer om fartygen nedan och om Sjöhistoriskas arbete med fartygsbevarande på www.maritima.se. Pressbilder Högupplösta pressbilder finns i Sjöhistoriska museets pressrum: http://press.maritima.se Kontakt Claes Wollentz Intendent, kulturmiljöavdelningen, Sjöhistoriska museet e-post: claes.wollentz@maritima.se telefon: 0733-40 16 40 Kristoffer Henrysson Informationsavdelningen, Sjöhistoriska museet e-post: kristoffer.henrysson@maritima.se telefon: 08-519 549 32 Gerda Gerda byggdes 1865 på Lindholmens Varv i Göteborg och levererades till Stockholms Ångslups AB. År 1894 såldes fartyget till Haneberg i Södermanland för att trafikera Näshultasjön. Ångmaskinen byttes mot en tändkulemotor under perioden 1915-1920. Redan 1932 togs hon ur trafik, lades upp och blev liggande på land ända till 1996. Gerda köptes 1978 av Eskilstuna museer och 1993 beslöt de att renovera henne som ett så kallat ALU-projekt. Gerda är fortfarande efter renoveringen helnitad över och under vattenlinjen vilket är unikt. Maskinen var ursprungligen en encylindrig ångmaskin på 16 hkr som drev en fyrbladig propeller. Nuvarande maskin är en encylindrig ångmaskin på 10 hkr från ca år 1900 och som installerades vid renoveringen på 1990-talet. Pannan är vedeldad och från 1960-talet. Gerda trafikerar vattnen kring Eskilstuna under sommarsäsongen bland annat på Näshultasjön, Eskilstunaån och Mälarens vatten vid Torshälla. Byggd: Lindholmen, 1865 Material: Stål Längd: 13,85 m bredd: 3,11 m Ångslup för passagerartrafik Hemmahamn: Eskilstuna Svanevik Svanevik är byggd för att segla i Nordsjön, utefter tyska kusten samt Östersjön. Masterna var ursprungligen fällbara och skrovet flatbottnat. Riggtypen benämns galjot och kan närmast jämföras med galeasen. Svanevik byggdes i Holland för tysk räkning och fick namnet Anna Marie. Sin första hjälpmaskin fick fartyget 1936. Med olika hemorter var hon kvar i Tyskland till 1937 då fartyget såldes först till Danmark och två år senare till Sverige. Här gjordes en del ombyggnader, bland annat tog man bort svärden och höjde halvdäcket och fick namnet Elise.1947 är hon hemmahörande i Västervik, får namnet Svanevik och går i fraktfart fram till slutet av 1960-talet. Svaneviks utseende idag är i huvuddrag detsamma som efter ombyggnaderna på 1940- och 50-talen. Hon är ett fint exempel på hur andrahandstonnaget förändrades till svenska förhållanden. Maskinen ombord är en 1 cylinders June Munktell tändkulemotor från 1939. Byggd: Sappemeer, Holland, 1914 Material: Stål på klink Längd: 22,08 bredd: 5,60, djup: 2,10, brt: 110 Fraktfartyg Hemmahamn: Skeppsholmen, Stockholm N.A. Båth N.A. Båth levererades 1959 av Djurgårdsvarvet till Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne och stationerades vid Räddningsstation Kåseberga, Ystad. Sjöräddningskryssaren bekostades av en fond där pengar donerats av fröken Ester Båth, dotter till en järnhandlare från Karlskrona. N. A. Båth byggdes för den långgrunda kusten vid Sandhammaren och Kåseberga och har räddat 71 sjömän i allvarlig sjönöd och assisterat hundratals fartyg. Den helsvetsade sjöräddningskryssare var i tjänst fram till 2007. De senaste åren på räddningsstationen Hörvik. När Sjöräddningsmuseet i Kåseberga invigdes den 7 juli 2007 återfördes N. A. Båth till sin gamla hemmahamn. Kåseberga sjöräddningsstation bildades 1944 men numera är stationen flyttad till Ystad. Kvar i Kåseberga hamn finns stationsbyggnaden som idag är ett sjöräddningsmuseum där N.A. Båth ingår som en fullt fungerande museibåt. Byggd: Djurgårdsvarvet, 1959. Material: Stål. Längd: 14,50, bredd: 4,10, djup: 1,30, brt: 20. Sjöräddningskryssare. Hemmahamn: Kåseberga

Taggar:

Om oss

Sjöhistoriska museet verkar inom Statens maritima museers uppdrag att samla, vårda och ställa ut material om handelssjöfart, skeppsbyggeri och sjöförsvar.

Prenumerera