Miljonstöd till bevarande av kulturhistoriska fartyg

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, fördelar nu 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla yrkesfartyg. I år fördelas pengarna till nio fartyg. De beviljade projekten rör bland annat reparation av träskrovet på ett fraktsegelfartyg, arbeten med ångmaskinen i ett passagerarfartyg och en ny mast till ett gammalt fraktfartyg. Fartygsägarnas engagemang är viktigt, tack vare deras insatser stävar många kulturhistoriskt värdefulla fartyg ut på våra vatten i sommar.

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, fördelar årligen 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Det ekonomiska stödet är viktigt – men det betalar bara en liten del av de verkliga reparationskostnaderna. I år var antalet ansökningar 36 stycken och den totala summan på ansökningarna 6,5 miljoner kronor.

– Det är dyrt att reparera äldre fartyg, det gäller både de som är byggda i trä och i stål. I år, 2018 fyller ångbåtstrafiken 200 år, och bland de fartyg som fått stöd finns arvet av denna tekniska revolution. Samtidigt vet de flesta att det traditionella segelfartygets träskrov och däck kräver noggrant underhåll och yrkeskunniga reparationer. På Statens maritima museer är vi medvetna om att ägarna till dessa flytande klenoder tar ett stort ansvar för detta viktiga kulturarv. Både kunskap och traditionell teknik behöver värnas för framtiden. Vi hoppas att stödet från oss bidrar till att upprätthålla landets historiska flotta – även om vi bara bidrar med en mindre del av kostnaderna, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Bland de fartyg som får stöd i år finns ett av landets äldsta segelfartyg Mina som seglar i Vänerns vatten, ångaren Trafik som har Hjo som hemmahamn och bogserbåten Harry som finns i Lysekil.

– De historiska fartygen är viktiga för förståelsen av den mångfacetterade historien, till exempel genom olika karaktär på sjöfarten förr i tiden. Eftersom yrkessjöfartens historia genom dess fartyg kan beskrivas över hela landet är vi glada att årets fördelning har fått en god geografisk spridning, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Fartygsstödet har delats ut av myndigheten sedan 1991 och kan i första hand sökas av ägare till före detta yrkesfartyg som k-märkts av Sjöhistoriska museet. Beslut om fördelningen sker i samråd med Arbetets museum, Riksantikvarieämbetet, Transportstyrelsen och rikstäckande föreningar för historiska fartyg.

– Vi lägger vikt vid att stödet fördelas mellan olika kategorier av fartyg till exempel segelfartyg, ångfartyg och motorfartyg men vi tar också hänsyn till hur tillgänglig fartygets verksamhet är för att många ska kunna få del av fartygens intressanta berättelser, säger Fredrik Blomqvist.


Mottagare av stöd till bevarande av historiskt värdefulla fartyg 2018

  • Ångfartyget Djurgården 3, Stockholms stad och län
  • Motorfartyget Harry, Lysekil, Västra Götalands län
  • Segelfartyget Linnéa, Gamleby, Kalmar län
  • Segelfartyget Mina, Lidköping, Västra Götalands län
  • Ångfartyget Polstjärnan, Karlstad, Värmlands län
  • Ångfartyget Rex, Hallstahammar, Västmanlands län
  • Motorfartyget Sydfart, Kalmar kommun och län
  • Ångfartyget Trafik, Hjo, Västra Götalands län
  • Segelfartyget Westkust, Orust, Västra Götalands län


Kort fartygsfakta och fördelat stöd

Ångfartyget Djurgården 3, Stockholm, 40 000 kr

Ångfärjan Djurgården 3 byggdes 1897 på Brodins varv i Gävle. Det ursprungliga namnet var Stadsgården 1. Fartyget beställdes för att klara trafiken till stockholmsutställningen 1897. Hon användes på olika linjer i Stockholms hamn till 1969. Den ideella föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten övertog henne 1973 och rustade upp henne. Djurgården 3 är Stockholms enda kvarvarande ångdrivna Djurgårdsfärja. Trafiken idag består av charter, färjetrafik och beställningstrafik.

Årets stöd ska användas till reparationsarbeten på ångmaskinen.

Motorfartyget Harry, Lysekil, 150 000 kr

Bogserbåten Harry byggdes vid Brynäsvarvet AB Atlas i Gävle år 1887 som "Korsnäs 1". Fartyget användes för bogsering av fartyg, pråmar och timmer. 1950 sålde Korsnäsbolaget fartyget som i och med detta genomgick en total ombyggnad vid Ideals varv vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Det mesta utom delar av skrovet byttes ut. Bland annat byttes ångmaskinen ut mot en 300 hkr Skandiamotor och hon blev därmed en av Mälarens kraftigare bogserbåtar. Namnet ändrades till Arne. Hemmavattnen för fartyget ändrades från Stockholm till Lilla Edet på 1970-talet – då ändrades även namnet till Harry. Sedan 1993 ägs fartyget av Föreningen L. Laurin och hemmahamnen blev då Lysekil. Föreningens syfte är att bevara och bruka fartyget med dess Skandiamotor för att förmedla kunskap om en viktig epok i Lysekils historia samt verka för vidgad kunskap om fartygs vård och utrustning.

 Årets stöd ska användas till plåtarbeten på skrovet.

Segelfartyget Linnéa, Gamleby, 170 000 kronor

Linnéa byggdes 1915 av Gustaf Groth i Sjötorp på beställning av Oscar Berndtson i Stockevik. Hon riggades som skonare och redan 1916 installerades en Avancemotor. År 1937 byttes den till en Skandia tändkulemotor på 130 hkr som fortfarande är i bruk. Linnéa är ett mycket väldokumenterat fartyg, det gäller såväl hennes år i fraktfart som arbetet med att bevara henne. En av ägarna, Egil Bergström, har skrivit boken ”Linnéa en svensk fraktseglare”, som är en omfattande beskrivning över arbetet med att bevara fartyget. Linnéa är en typisk representant för skonarriggade jaktskrov byggda i Sjötorp. Fartygets historia saknar inte dramatiska inslag eftersom hon förliste och blev vrak redan 1917. Hon bärgades dock och gick i yrkesfart fram till 1965. Sedan 1968 har det genomförts en del mycket stora arbeten för att bevara fartyget. När den nu pågående upprustningen färdigställts planeras fortsatta skolseglingar med Linnéa

Årets stöd ska användas till byte av spant och bottengarnering.

Segelfartyget Mina, Lidköping, 100 000 kr

Mina är ett av Sveriges äldsta segelfartyg och den sista av typen vänergaleas. Hon byggdes 1876 vid Fågelö gård, Torsö, på stranden för gårdens egna behov att transportera spannmål, kalk och ved. Mina riggades som galeas och har ett klipperskrov med liten akterspegel som kan härledas till den äldre nordiska skeppsbyggnadstraditionen. Första maskinen installerades 1914. Fartyget genomgick sedan den sedvanliga förändringen bestående av nedriggning, styrhytt, starkare maskin och större lastluckor. Mina gick i svensk fraktfart till 1959 därefter blev hon fritidsfartyg. År 1994 köptes Mina av Vänermuseet som startade en stor förbyggnad av fartyget vid Trellevarvet. Tre år senare övertogs hon av föreningen Vänergaleasen Minas vänner i Lidköping som både seglar fartyget och har fortsatt både renovering och underhåll av Mina.

Årets stöd ska användas till skrovarbeten.

Ångfartyget Polstjärnan, Karlstad, 60 000 kr

S/S Polstjärnan beställdes av Vänerns Seglationsstyrelse som tjänstefartyg. Hon byggdes på Lindholmens mekaniska verkstad i Göteborg, sjösattes 1929, bogserades till Motala Verkstad som installerade den ångmaskin och panna som fortfarande är i bruk. Fartyget utnyttjades som tjänstefartyg med ursprunglig panna och maskin fram till 1983 då hon såldes. 1984 övertog nuvarande ägare, Ångbåtssällskapet Polstjärnan, fartyget. Polstjärnan har flera gånger byggts om. År 1960 förlängdes hon med 3 meter och inredningen har genom åren ändrats och moderniserats. Ångbåtssällskapet Polstjärnan genomför numera trafik med fartyget sommartid och arbetar med att bevara fartyget i skick som tjänstefartyg. Man har bland annat återfört koleldning, installerat den ursprungliga ångdrivna lysmaskinen och renoverat inredningen. 

Årets stöd ska användas till reparationsarbeten på fartygets skrov och drivlina.

Ångfartyget Rex, Hallstahammar, 100 000 kr

Bogserbåten Rex byggdes 1902 vid Thorskogs Mekaniska Verkstad. Ångmaskinen var på 80 hästkrafter och hon hade en fällbar skorsten. Fartyget användes för allehanda bogserbåtsuppdrag bland annat till att dra pråmar på kanaler och insjöar. I slutet av första världskriget köpte ASEA fartyget för transport av gods på Strömsholms kanal och på Mälaren. Efter andra världskriget minskade kanalens betydelse och Rex såldes. År 1955 köptes båten tillbaka till Surahammars Bruk i syfte att den skulle ingå i ett bruksmuseum. Dessa planer genomfördes dock inte. Men 1988 övertog Hallstahammars kommun Rex för att bevara ångbåten som ett teknik- och kanalhistoriskt minnesmärke. Entusiaster lade ner stor möda och många arbetstimmar för att få fartyget funktionsdugligt och så nära originalskicket som möjligt. Rex har sedan dess varit ett populärt inslag på Skantzsjön. År 2012 överläts drift och underhåll av fartyget till en ångbåtsförening som rustat bogserbåten. Hallstahammars kommun har dock kvarstått som ägare.

Årets stöd ska användas till renovering av trädäcket.

Motorfartyget Sydfart, Kalmar, 30 000 kr

Sydfart byggdes vid Thorskogs Mek Verkstad och Skeppsvarv 1879. Hon levererades till skeppsredaren Gustav Silvén i Säffle och fick namnet Olof Trätälja efter den värmländske vikingahövdingen. När Sydfart köptes till Öland 1977 fick hon sitt nuvarande namn. Sydfart är Sveriges äldsta i trafik varande fraktfartyg och kanske också ett av världens äldsta fraktfartyg i kommersiell lasttrafik. Ägare är sedan några år tillbaka ett partrederi i Kalmar som bevarar och använder fartyget i viss fraktfart. Sydfart har en intressant och väldokumenterad historia. 

Årets stöd ska användas till återställande av aktermast samt dävertar till livbåt.

Ångfartyget Trafik, Hjo, 200 000 kr

Ångfartyget Trafik byggdes på Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm 1892 för fart i Vättern mellan Hjo och Hästholmen. Fartygets rutt fungerade som förbindelselänk mellan järnvägslinjen Hjo – Stenstorp och Mjölby – Hästholmen. Den kvarvarande ångmaskinen är en 2 cylindrig kompound ångmaskin installerad 1892 med en effekt på 176 hkr, vilket ger en fart på 11 knop. Ursprungligen användes Trafik för både passagerartrafik och fraktfart. Trafik gick på sin ursprungliga trad fram till 1959. Därefter lades fartyget upp och tjänstgjorde som café i Hjo. I dåligt skick övertogs hon av en förening i början av 1970-talet och kom åter i drift 1977. Ägare genom åren har varit Ångfartygs AB Hjo – Hästholmen 1892–1933, Rederi AB Hjo – Hästholmen 1933–1972 och sedan 1972 S/S Trafik Ekonomiska Förening. Driften sköts av ideella Sällskapet S/S Trafiks vänner.

Årets stöd ska användas till byte av däck, enligt ansökan.

Segelfartyget Westkust, 150 000 kr

Westkust byggdes vid Sjötorps varv 1932. Hon riggades som tremastskonare och har ett jaktskrov med förhöjd akterdel. Detta var en vanlig skrovform på de fartyg som byggdes vid Sjötorp från 1930-talet och fram till de sista byggda motorseglarna i slutet av 1940-talet. Idag finns det bevarat ett tiotal fartyg som ursprungligen varit 3-mastade skonare men endast hälften av dem har kvar den riggen. Westkust fick redan från början en 2 cylindrig Munktellmotor på 78 hkr som hjälpmaskin och hon var riggad med pålmaster. Hon gick i svensk fraktfart fram till 1964 hemmahörande bland annat på Donsö, Skärhamn och Visby. Westkust blev 1968 fritidsfartyg i Göteborg. Hon återställdes till tremastskonare och gick bland annat med fisketurer och användes som skolfartyg. År 1987 övertogs fartyget av Orust segelfartygsstiftelse. Westkust är ett utmärkt exempel på den "sista" generationen av segelfartyg med hjälpmaskin. Idag används hon som skolfartyg.

Årets stöd ska användas till däcksrenovering.

Mer information om Sjöhistoriskas arbete med fartygsbevarande

Kontakt

Fredrik Blomqvist, intendent Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
E-post: fredrik.blomqvist@maritima.se
Telefon: 08 519 549 38 | Mobil: 0766 31 86 04

Karolina Matts, intendent Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
E-post: karolina.matts@maritima.se
Telefon: 08 519 549 58| Mobil: 0768 56 55 42

Claes Wollentz, 1:e intendent Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
E-post: claes.wollentz@maritima.se
Telefon: 0455-35 93 58 | Mobil: 0733-40 16 40

Kristoffer Henrysson
Kommunikatör
08-519 549 32
kristoffer.henrysson@maritima.se

Sjöhistoriska museet är en del av Statens maritima museer tillsammans med Vasamuseet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet.

Taggar:

Om oss

Ett museum för hela familjen – ett eldorado för hav-, sjö- och båtälskare! Sjöhistoriska museets speglar svensk kulturhistoria vid sjö och kust. Vi finns i en av Stockholms vackraste byggnader på Djurgården och erbjuder aktuella utställningar för stora och små om sjöfart, marinarkeologi, fritidsbåtar och Östersjöfrågor. Museet har rika samlingar, omfattande arkiv och Nordens största nautiska bibliotek. Museet är en del av myndigheten Statens maritima museer.

Prenumerera

Dokument & länkar

Snabbfakta

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, fördelar årligen 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Det ekonomiska stödet är viktigt – men det betalar bara en liten del av de verkliga reparationskostnaderna. I år var antalet ansökningar 36 stycken och den totala summan på ansökningarna 6,5 miljoner kronor.
Twittra det här