Sällskapsliv hösten 2013

Under fem söndagar i oktober och början av november presenteras Wilhelm von Braun, Verner von Heidenstam, Karl Gerhard och Falstaff, fakir - Axel Wallengren. Personhistoriska arkivet presenterar dagböcker av bland andra Anders Zorn, Ragnar Sandberg och Madeleine Pyk.Sällskapslivet hålls i Ordenshuset Brofästet på Skansen.

6/10 - Wilhelm von Braun – den där damerna aldrig läst

Wilhelm von Braun (1813-60), föddes för 200 år sedan på Brängesås gård i Kölingared. Han blev löjtnant 1839 men tog 1846 avsked från det militära och debuterade med Dikter (1837–38). Han samlade sedan sina dikter och prosastycken i litterära kalendrar, från Calle (1843) till Borup (1860). Med sin grovkorniga humor, sentimentalitet och småborgerliga rabulism var han under några decennier en av landets populäraste poeter. I mitten av 1800-talet var han Sveriges mest läste författare. Författarkollegerna ansåg att det var Wilhelm von Braun som lärde svenska folket att läsa. Hans samlade verk kom i sex upplagor mellan 1868 och 1931.

Wilhelm von Braunsällskapet
Medverkande är tonsättare Lennart Angvik, Wilhelm von Braunsällskapets trubadur, Åke Byström och sällskapets recitatör Peder Claesson, operasångare Carl-Olof Fägerlind, författaren Gunhild Karle, Ulla Nerman och Lennart Wasling.
Peder Claesson presenterar Wilhelm von Braun och hans sällskap och spelar upp inledningen till Uno Myggan Ericsons radioprogram om Wilhelm von Braun. Lennart Angvik sjunger då och då under programmet egna och andras tonsättningar av Wilhelm von Braundikter. Ulla Nerman berättar om Wilhelm von Braun och fyra generationer Nerman Janne, Ture, Anders och Ulla. Gunhild Karle talar om tidsandan i Sverige under Wilhelm von Brauns tid. Carl-Olof Fägerlind med partner sjunger En åsknatt på Trollhättan. Åke Byström läser dikten Mitt konterfej. Lennart Wasling berättar om Wilhelm von Brauns skillingtryck.

13/10 Perspektiv på Heidenstam – Verner von Heidenstam i går, i dag och i morgon.

Verner von Heidenstam var det litterära 1890-talets ”hövding” som banade väg för en ny epok i vår litteratur och inspirerade till efterföljare som Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf.
Verner von Heidenstam (1859-1940), författare och poet, ledamot av Svenska Akademien mellan 1912-1940. Han inledde sin bana med debutverket Vallfart och vandringsår (1888). De följande diktsamlingarna Dikter (1895), Ett folk (1899) och Nya Dikter (1915) befäste hans ställning som en av sin tids största svenska poeter och gav honom rang av nationalskald. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1916. Bland viktigare prosaverk kan nämnas Karolinerna (1897-98), Heliga Birgittas pilgrimsfärd (1901), Folkungaträdet (i två delar 1905-07), skolboken Svenskarna och deras hövdingar (1908-10) samt den postumt utgivna barndomsskildringen När kastanjerna blommade (1941).

Heidenstamsällskapet
Det blir recitation ur diktverk, panelsamtal kring Heidenstams betydelse som diktare och diskussion kring aspekter av hans liv med Per I. Gedin och Marcus Birro, ett musikuppträdande där trubaduren Lars Anders Johansson framför några av sina Heidenstamtonsättningar samt en iscensättning av Rolf Åsares pjäs om ett möte mellan Heidenstam och Strindberg i slutet av den senares liv. Jonathan Stagh från Heidenstamsällskapet agerar ciceron för dagen och knyter samman programmet.

20/10 Karl Gerhard – tolkad för morgondagen

Karl Gerhard (1891-1964), var förmodligen 1900-talets mest framträdande personlighet i Sverige inom revy- och kabaretvärlden. I stort sett varje år satte han upp en ny revy. Han var också unik i sin genre. Han skrev och framförde över 4 000 kupletter för att roa sin publik men han gjorde också genom sina texter inlägg i den politiska debatten. Inte minst var han en nagel i ögat på de ledare som under beredskapsåren anpassade sig till Tredje Riket i Tyskland. Hans uppsättningar i Stockholm och Göteborg drog fulla hus i decennier, ända till sin död 1964. Han jämfördes med internationella artister som Maurice Chevalier och han fick fler av dem att också komma och uppträda på hans revyer.

Karl Gerhard-sällskapet
K-G Malm, vissångare. Poet och berättare, underhåller med visor och kupletter. Årets Karl Gerhard-stipendiaten hyllas på scen och får ta emot diplom och 40 000 kronor. Stipendiaten intervjuas därefter av sällskapets ordförande Tomas Lindbom. Namnet på stipendiaten är än så länge en väl bevarad hemlighet

27/10 Vem är gentlemannen med de gröna byxorna där borta?

Falstaff, fakir hette egentligen Axel Wallengren (1865-1896). Han föddes och växte upp i Lund, gick på Katedralskolan, tog studenten och studerade, en smula, vid Lunds universitet (fil.kand. 1886). Men de litterära intressena och studentkarnevalerna tog överhand. Hans födkrok blev tidningsmannens. I pressen publicerade han både seriösa texter och humoresker. Som Aftonbladets korrespondent flyttade han till Berlin 1895, där han avled i tuberkulos vid 30 års ålder. Under sitt borgerliga namn utgav Wallengren på 1890-talet tre böcker: poesi, noveller, en kort roman. De tre ”fakiriska” skrifterna En hvar sin egen gentleman, En hvar sin egen professor och Lyckans lexikon har säkrat Falstaff, fakir en plats som föregångare i den svenska humorns historia.

Fakiren-sällskapet
Lundaprofilerna Carlhåkan Larsén och Fredrik Tersmeden från Fakiren-Sällskapet kåserar, reciterar samt framför sketcher och monologer ur Falstaff, fakirs författarskap.

3/11 Bland konstnärer, militärer och kvinnliga pionjärer – personhistoria av olika slag

Personhistoriska Samfundet presenterar ett projekt där tio konstnärers dagböcker behandlas, bl a Anders Zorns, Ragnar Sandbergs och Madeleine Pyks.

Tomas Lidman, fil.dr i historia, f.d. riksbibliotekarie och riksarkivarie, talar om den visuella dagboken, dagboken som konst. Många skriver dagbok, men för vissa övergår dagboken till att bli ett konstverk i sig där text och bild integreras och bildar något nytt. Fredrik Eriksson, docent i historia och lektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, talar om att studera tänkandet hos en specifik grupp människor, nämligen svenska officerare. Det handlar om militärattachéerna till Helsingfors, Riga och Warszawa under mellankrigstiden och deras bakgrund, utbildning m.m. samt vilken roll detta hade för deras bedömningar.

Kristina Lundgren, docent i journalistik, berättar om Else Kleen, rösträttskvinna och ”grävande journalist” som på 1930-talet blev åtalad och dömd till fängelse i ett tryckfrihetsmål för sin strävan att avslöja missförhållanden vid Långholmens fängelse. Genom sitt arbete lyckades hon dock påverka sin samtid till två lagförändringar.

Litterära matinéer på Skansen startade 1993 och hösten fem program är nummer 198-202 i serien, som hittills har besökts av 18 500 besökare.

Varje program håller på mellan kl 15:00-16:30 med kaffeservering kl 14:30-15:00

Om oss

Skansen - Världens äldsta friluftsmuseum Skansen är världens äldsta friluftsmuseum. Det grundades 1891 av Artur Hazelius för att visa hur människor bott och verkat i Sverige under äldre tid. Cirka 150 byggnader flyttats hit från hela Sverige. I djurparksdelen visas skandinaviska vilda djur och på en del av gårdarna tamboskap. Skansen-Akvariet har exotiska djur. Dessutom finns här scener, restauranger, lekparker och butiker.

Media

Media