Hög risk för granbarkborreangrepp i Västernorrland

Report this content

Skogarna i Medelpad och vid Ångermanlands kustland löper mycket hög risk att drabbas av granbarkborreangrepp 2015-2016. Där finns stora mängder råa granvindfällen och en exceptionellt stor mängd övervintrande granbarkborrar.

Risken för granbarkborreangrepp på stående skog våren 2015 är överhängande. År 2016 är risken än större. Det visar en sammanvägning av Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) övervakning av hur mycket granbarkborren förökat sig under 2014, mängden kvarvarande färska vindfällen i länets skogar och Skogsstyrelsens intensivövervakning, som presenterades vid Skogsskadenätverket Västernorrlands träff i Söråker den 3 december.

– Kombinationen av stora mängder kvarvarande virke och ovanligt många övervintrande granbarkborrar ger en hög risk att stående skog angrips 2015, framförallt i kusttrakterna. 2016 är risken mycket hög i hela Medelpad, säger Alf Pedersen, projektledare, Skogsstyrelsen.

Skogsbruket har upparbetat mycket av den skog som skadades vid stormarna Hilde och Ivar i slutet av 2013. Men, inventeringarna visar att det finns ytterligare cirka 2 miljoner skogskubikmeter granvirke som inte är omhändertagen. Ungefär hälften är färsk granved som kan bli föda åt granbarkborren 2015. Det motsvarar i genomsnitt 12 skogskubikmeter per hektar i medelålders och äldre granskog, i Medelpad. I Ångermanland och Jämtland ligger nivåerna under 1 skogskubikmeter per hektar. 
 
Att det blivit så många granbarkborrar beror dels på att de lyckats föröka sig i stor omfattning, dels att de svärmat två gånger. Aldrig tidigare har en så omfattande andragenerationssvärmning observerats så långt norrut. Orsaken är den varma sommaren och hösten tillsammans med riklig tillgång på färska vindfällen.

– Fortsatt upparbetning av nerblåst gran är den viktigaste åtgärden just nu. Vi har ideala förhållande nu när det är kallt och snöfritt, det underlättar såväl upparbetning som minskar risken för körskador, säger Alf Pedersen, projektledare, Skogsstyrelsen.

Framförallt är risken för angrepp av granbarkborre stor i äldre granbestånd som ligger i anslutning till större stormluckor där upparbetning antingen inte skett alls eller gjorts först efter augusti i år. Risken är överlag stor i granbestånd där det finns mycket nerblåst gran kvar. Skogsstyrelsen understryker att om det blåser ner mer skog under vintern så är det viktigt att snabbt ta om hand den nedblåsta skogen.

– Vi vill också redan nu flagga för att det under maj och juni kommer behövas många ögon i skogen för att upptäcka om stående träd angrips. Det är också bra att redan nu planera för bekämpande avverkningar under perioden 1 maj – 15 juli, säger Alf Pedersen.

En bekämpande avverkning genomförs i syfte att förhindra omfattande angrepp av granbarkborre. Bekämpning med fångstvirke och bekämpande avverkning bör ske i nära kontakt med virkesköpare och transportör.

Skogsskadenätverket är ett resultat av projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk – fokus granbarkborre. Nätverket består av myndigheter, organisationer och skogsföretag i Västernorrland med syfte att fortsätta det samarbete som etablerats under projektet.

Presentationer från träffen den 3 december finns på Skogsstyrelsens webbplats, se under "Presentationer".

Mer information:
Alf Pedersen, projektledare, Skogsstyrelsen, 0640-175 44
Gunnar Isacsson, insekts- och skogsskadeexpert, Skogsstyrelsen, 0451-38 31 04
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Citat

Kombinationen av stora mängder kvarvarande virke och ovanligt många övervintrande granbarkborrar ger en hög risk att stående skog angrips 2015, framförallt i kusttrakterna. 2016 är risken mycket hög i hela Medelpad.
Alf Pedersen, projektledare, Skogsstyrelsen