Nu finns scenarier för den svenska skogens framtid

Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser som nu är klara.

Skogsstyrelsen och SLU presenterar idag ett antal olika scenarier i vilka Sveriges skogar används och sköts på olika sätt och vad det får för konsekvenser för bland annat virkestillgång och skogens ekologi på 100 års sikt. Dessutom presenteras virkesbalanser i Sverige fram till 2030 där faktisk avverkning, virkestillförsel, virkesanvändning och potentiell avverkning för rundvirke och skogsbränslen analyseras och jämförs.

– Skogen är en fantastisk resurs som vi ska bruka hållbart. Vi står idag inför olika vägval och här är de olika scenarierna ett bra beslutsunderlag för hur skogens alla värden kan användas på lång sikt, säger Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen bedömer att med nuvarande förutsättningar kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen – ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv – för perioden 2020-2029 att ligga i intervallet 95-100 miljoner skogskubikmeter (m3sk) per år. Det betyder att den faktiska avverkningen i genomsnitt per år för hela perioden inte bör överstiga denna volym. Idag ligger avverkningsnivån på 91,5 miljoner skogskubikmeter.

Vidare finns det utrymme för att öka den totala användningen av rundvirke fram till 2030 jämfört med 2013 utan att öka importen. Framförallt är det användningen av lövträd som kan öka. Geografiskt är det främst i norra Sverige som det finns ett utrymme för ökning.

– Slutsatsen är att vi har ett visst överskott av virke i landet. Ett överskott som kan användas antingen för att öka den industriella virkesanvändningen eller för att öka insatserna för att bevara biologisk mångfald, säger Magnus Fridh, skoglig expert, Skogsstyrelsen.

En tredje slutsats är att det under perioden 2020-2029 finns möjlighet att öka användningen av grot, spill i form av grenar och toppar, från avverkningar från dagens nivå på cirka 10 TWh till 30 TWh. Även detta är möjligt främst i Norrland. Konkurrensen från storskalig sopförbränning gör dock att denna utveckling är osäker.

Idag diskuteras resultaten på konferensen För framtidens skog i Stockholm där olika företrädare för skogssektorn och ideella organisationer kommenterar resultaten från sina perspektiv. Även landsbygdsminister Sven-Erik Bucht medverkar. Frågor som kommer att tas upp är; Hur mycket skog kan avverkas i framtiden utan att skogsbrukets uthållighet påverkas, Vad blir effekterna på skogens naturvärden samt Hur påverkar klimatförändringar skogen och skogsbruket.  
 
Tid: 4 november 2015, kl.10.00–16.30 (registrering och fika från kl.09.00)
Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19, Stockholm

Meddelande och rapporter finns på Skogsstyrelsens webbplats.
 
Mer information:
Svante Claesson, projektledare SKA15, Skogsstyrelsen, 036
35 93 68
Magnus Fridh, skoglig expert, Skogsstyrelsen, 036
35 93 71
Anders Lundström, forskningsledare, SLU, 090
786 83 23
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036
35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Prenumerera

Citat

Skogen är en fantastisk resurs som vi ska bruka hållbart. Vi står idag inför olika vägval och här är de olika scenarierna ett bra beslutsunderlag för hur skogens alla värden kan användas på lång sikt.
Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen