Uppföljning av skogsåterväxten i Västmanlands län

Idag påbörjar Skogsstyrelsen fältkontroller av 230 hyggen i länet. Den senaste uppföljningen av avverkningar i Västmanland genomförda 2009-2012 visar att 20 procent av länets skogsföryngringar inte är godkända. På sikt blir effekten lägre tillväxt av skog och sämre avkastning för skogsägarna.

Enligt Skogsvårdslagen är skogsägaren skyldig att se till att det blir ny skog efter avverkning. Det kan göras på flera olika sätt; naturlig föryngring, sådd eller plantering och måste ske senast tre år efter avverkning. Inom fem år måste föryngringen vara godkänd.

– Ny skog är inte bara en ekonomisk fråga. Det är också viktigt för den biologiska mångfalden och inte minst för klimatet. Växande skog binder in koldioxid, vilket är en effektiv åtgärd för att motverka klimatförändring. Som skogsägare är det också att bra sprida riskerna när klimatet förändras, genom att inte bara satsa på gran utan blanda trädslag på sin mark, säger Patrik Karlsson, distriktschef, Skogsstyrelsen.

Att vart femte hygge fortfarande inte godkänns i länet beror främst på att markberedning och plantering inte görs i tillräcklig omfattning. På sikt leder detta till flera negativa effekter för skogsägarna. De ungskogar som växer upp riskerar att bli alltför glesa. Resultatet kan bli lägre virkesvolymer, förlängd omloppstid och färre valmöjligheter när det gäller trädslag. Ju längre tid som går efter avverkning, desto dyrare blir också nyplanteringen.

Efter vårens fältuppföljning kontaktar Skogsstyrelsen de markägare där föryngringen inte är godkänd med ett skriftligt råd med rekommendationer om vad som behöver göras. Om detta inte följs kan skogsägaren bli ålagd att utföra nödvändiga åtgärder genom ett föreläggande förenat med vite, det vill säga att skogsägaren får betala böter om åtgärderna inte genomförs.

– Generellt så följer skogsägarna våra råd, då det är en viktig framtida investering för dem att se till att ny skog växer upp, så rättsliga åtgärder är ovanliga, säger Patrik Karlsson.

Skogsstyrelsen uppmanar alla skogsägare att i ett tidigt skede, tillsammans med sitt skogliga ombud, beställa exempelvis markberedning och plantering.

– Givetvis är de också varmt välkomna att kontakta oss för att få rådgivning om vilka möjligheter som finns. Sedan är det ytterst skogsägarens ansvar att säkerställa en bra föryngring, säger Patrik Karlsson.

Skogsstyrelsen rekommenderar att skogsägaren redan i samband med avverkningsplanering bestämmer hur hygget ska återbeskogas. För dem som väljer naturlig föryngring är det viktigt att säkerställa att det finns ett tillräckligt stort antal lämpliga fröträd som kan lämnas kvar och ofta behövs även markberedning. Det är också viktigt att genomförda åtgärder följs upp under de första åren. Det gäller även de skogsägare som överlåter till sitt skogliga ombud att sköta återbeskogningen.

Mer information:
Magnus Pettersson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen, 02115 36 35
Patrik Karlsson, distriktschef Skogsstyrelsen, 02115 36 38
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 03635 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Prenumerera

Dokument & länkar

Citat

Ny skog är inte bara en ekonomisk fråga. Det är också viktigt för den biologiska mångfalden och inte minst för klimatet. Växande skog binder in koldioxid, vilket är en effektiv åtgärd för att motverka klimatförändring. Som skogsägare är det också att bra sprida riskerna när klimatet förändras, genom att inte bara satsa på gran utan blanda trädslag på sin mark.
Patrik Karlsson, distriktschef, Skogsstyrelsen