Risk att religionsundervisningen inte utmanar elevernas fördomar

Religionsundervisning som ger utrymme för reflektion och analys ger eleverna chans att utmana sina fördomar och växa som individer. Ändå stannar läraren alltför ofta vid ren faktaförmedling, konstaterar Skolinspektionen efter en granskning religionskunskapen i 47 gymnasieskolor.

Skolinspektionen har granskat undervisningen i religionskunskap i 28 kommunala och 19 fristående gymnasieskolor (lista nedan). Resultat gäller i första hand de granskade skolorna.

Granskningen visar att undervisningen generellt sett följer kursplanen. Eleverna upplever att kursen är intressant när undervisningen både ger dem möjlighet att utvecklas som individer och nya kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Granskningen pekar också på att det finns viktiga områden i undervisningen som måste utvecklas, framför allt för vissa grupper av elever. Bland annat de delar där eleverna får analysera vilken roll religioner och livsåskådningar har idag, i Sverige och i omvärlden. Granskningen visar att i undervisningsgrupper med ointresserade elever fokuserar lärarna i högre grad på förmedling av fakta istället för att ge utrymme för reflektioner kring religionens roll i samhället. Forskning visar att det är i grupper där det finns elever som har negativa förväntningar och uttalat ointresse för undervisningen som det också finns en överrepresentation av elever med antisemitiska och islamofobiska värderingar.

– Skolan har ett viktigt uppdrag att förmedla värderingar och motverka fördomar. Det är mycket olyckligt när lärarna undviker diskussioner om de svåra frågorna och reducerar religionsundervisningen till faktaförmedling. Eleverna får då mindre möjligheter att ifrågasätta sina egna fördomar, säger Elisabeth Porath Sjöö, projektledare, Skolinspektionen.

Många av de intervjuade lärarna säger att det är svårt att hinna med allt som kursen ska innehålla. En orsak är att lärarna undervisar avsnitt för avsnitt istället för att låta kursens olika moment berika varandra.

– Lärarens fokus finns mer på avprickning av vilka moment man tagit upp än på elevernas lärande inom kursen totalt sett. Ett mer tematiskt angreppssätt där de olika momenten berikar varandra ger eleverna bättre förutsättningar att analysera och fördjupa sina kunskaper om till exempel religionernas samtida kännetecken och uttryck, säger Elisabeth Porath Sjöö.

Fakta: Skolinspektionens granskning

Granskningen utgår från olika typer av informationskällor: skolornas inskickade material om utformningen av undervisningen, lektionsobservationer, elevenkäter, elevintervjuer, lärarintervjuer samt intervjuer med skolledning.

Utvalda skolor i följande kommuner ingår: Ale, Båstad, Finspång, Göteborg, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Jokkmokk, Järfälla, Jönköping, Kalix, Karlskrona, Kungsbacka, Lund, Malmö, Mölndal, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Solna, Stockholm, Strängnäs, Sundsvall, Tranås, Uppsala, Vara, Västerås, Värnamo, Växjö, Älmhult, Örebro, Östersund, Överkalix.

För information

Elisabeth Porath Sjöö, projektledare, 08-586 082 69

Helena Olivestam Torold, bitr. projektledare, 08-586 082 10

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Taggar:

Om oss

Skolinspektionen granskar skolor för att bevaka barns, elevers och studerandes rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionen bedömer också ansökningar om att driva fristående skola. Barn- och elevombudet, BEO, är en självständig funktion vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och elever och kan företräda dem i domstol. Presstjänsten hjälper journalister att hitta rätt person och ger information om verksamhet och beslut hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO.

Prenumerera