Skolor missar viktiga delar av no-undervisningen

Skolinspektionen har granskat undervisningen i no i årskurs 1-3 på 30 skolor. På nära hälften av skolorna fick inte eleverna undervisning inom alla viktiga områden i kursplanen.

    Det är anmärkningsvärt att det bara är i drygt hälften av de observerade lektionerna som eleverna på ett bra sätt får prova naturvetenskapliga metoder och arbetssätt och att många lärare inte arbetar mer för att eleverna ska förstå hur de kan använda kunskaperna, säger projektledare Lena Lindegren, Skolinspektionen.

Det är framför allt biologiämnet som dominerar undervisningen. En förklaring till detta kan vara att lärarnas varierande kunskaper i no-ämnena påverkar vilka områden i det centrala innehållet som de väljer att undervisa i. Lärare som har no-inriktning i sin egen utbildning uppger i högre utsträckning att de är mer bekväma med att undervisa i alla kunskapsområden och känner sig inte lika avskräckta av fysik- och kemiämnena. En annan förklaring kan vara att det är varierande tillgång till bra no-material på skolorna. En tredje orsak kan ligga i den relativt låga status som no-ämnena har på många skolor och att det ibland är ett uttryck för traditioner och föreställningar om att det inte går att undervisa så små barn i fysik och kemi.

Med de problem som Skolinspektionen har observerat och mot bakgrund av den relativt konstant låga måluppfyllelsen för no-ämnena i årskurs 9 är det särskilt viktigt att rektorerna tidigt ger no-ämnet utrymme i kvalitetsarbetet för att kunna identifiera utvecklingsområden. Idag omfattas ämnet sällan av kvalitetsarbetet i skolan och rektorerna har ofta dålig kunskap om lärarnas no-undervisning. För en förbättrad no-undervisning behöver elevernas kunskapsresultat analyseras och rektorerna behöver ha en större kännedom om lärarnas undervisning.

Fakta – Skolinspektionens granskning

Granskningen utgår från observationer av 98 lektioner och intervjuer med rektorer, lärare samt elever på samtliga skolor. 30 skolor är granskade i 27 kommuner. 23 skolor med kommunal huvudman och sju skolor med fristående huvudman.

Utvalda skolor i följande kommuner ingår: Borlänge, Båstad, Ekerö, Fagersta, Helsingborg, Hudiksvall, Karlshamn, Karlstad, Kil, Kungsbacka, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Norrtälje, Partille, Ronneby, Sandviken, Sollefteå, Sollentuna, Strängnäs, Strömstad, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Vimmerby och Värnamo.

Läs mer

Övergripande rapport och skolbeslut finns på www.skolinspektionen.se/no

För information

Lena Lindegren, projektledare, 08-586 083 88


Presskontakt

Joanna Abrahamsson, pressekreterare, 08-586 082 48

 

 

Taggar:

Om oss

Skolinspektionen granskar skolor för att bevaka barns, elevers och studerandes rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionen bedömer också ansökningar om att driva fristående skola. Barn- och elevombudet, BEO, är en självständig funktion vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och elever och kan företräda dem i domstol. Presstjänsten hjälper journalister att hitta rätt person och ger information om verksamhet och beslut hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO.

Prenumerera