Stora brister i kunskapsresultaten i specialskolan

Kunskapsresultaten inom specialskolan har stora brister. Det framhåller Skolinspektionen efter att ha genomfört en tillsyn av landets specialskolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ansvarar för de åtta skolor som har granskats.

-          Den individuella uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling genom skriftliga omdömen i varje ämne under hela skoltiden behöver kraftigt utvecklas. Här har specialskolorna med sina många lärare en bra möjlighet att i alla årskurser och i alla ämnen stödja eleverna med formativa bedömningar. Det vill säga bedömningar där målen tydliggörs, där det klargörs var eleven befinner sig och återkopplingen talar om hur eleven ska nå målen, säger Roger Niklewski, utredare Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen.

Specialskolorna behöver precis som alla andra skolor ledare som konkret kan driva utvecklingsfrågor tillsammans med sin personal och skapa en gemensam bild av hur de nationella målen ska nås.

-          Helt avgörande för utvecklingen på skolorna är rektors ledarskap. Som det ser ut nu är rektorerna ofta inte förtrogna med verksamheten. Den här problematiken måste tas på stort allvar, säger Roger Niklewski.

Specialskolan är en statlig skolform som framför allt vänder sig till barn som barn är döva eller på grund av hörselnedsättning inte kan gå i grundskolan eller grundsärskola. Det finns också en skola för barn med grav språkstörning (Hällsboskolan), en för barn som är döva eller hörselskadade och har utvecklingsstörning (Åsbackaskolan) och en för elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning (Ekeskolan).

De slutsatser som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand: 

  • Alla elever får inte förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen.
  • Stora brister i uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat.
  • SPSM kontrollerar inte i tillräcklig utsträckning att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med skollagen.
  • SPSM ser inte till att skolorna i tillräckligt hög grad bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. De årliga planerna mot kränkande behandling och diskriminering har brister. 

Goda exempel  
Skolinspektionen har också sett goda exempel och bra verksamhet på samtliga skolor:

  • Andelen elever som har fått godkänt i svenska har ökat.
  • Elever berättar i intervjuer att gemenskapen med andra elever i samma situation är mycket uppskattad.

Skolinspektionens granskning

  • Skolinspektionen har granskat om specialskolorna ger alla elever förutsättningar att nå de nationella målen. Skolinspektionen har också tittat på om SPSM, som driver skolorna, uppfyller de krav som författningarna ställer.
  • SPSM ansvarar för att framkomna brister åtgärdas, såväl på skolnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen följer sedan upp förbättringsarbetet. Redovisning ska ske till Skolinspektionen senast 15 juli 2011.
  • Granskningen har genomförts i de fem regionskolor och tre riksskolor som ingår i SPSM.
  • Skolbesöken gjordes under oktober 2010 till och med januari 2011.


Ladda ner

www.skolinspektionen.se/specialskolan

För information

Roger Niklewski, utredare, 08-586 082 75 

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50.

Taggar:

Om oss

Skolinspektionen granskar skolor för att bevaka barns, elevers och studerandes rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionen bedömer också ansökningar om att driva fristående skola. Barn- och elevombudet, BEO, är en självständig funktion vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och elever och kan företräda dem i domstol. Presstjänsten hjälper journalister att hitta rätt person och ger information om verksamhet och beslut hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO.

Prenumerera