Hälso- och sjukvården får ett nytt system för att hantera klagomål
Det nya systemet innebär bland annat att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och bemöter klagomål från patienter och anhöriga. Vårdgivarna ska på så sätt se till att patienter får återkoppling snabbare. Det gör det också möjligt för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att tydligare prioritera de allvarligaste klagomålen.
Förslagen läggs fram i den proposition regeringen kommer besluta att överlämna till riksdagen under torsdagen. Propositionen följer lagrådsremissen som lades fram i januari, som bygger på Klagomålsutredningens två betänkanden.
Syftet med förslagen är att effektivisera hanteringen så att vårdskador kan åtgärdas vid ett så tidigt skede som möjligt och att patienter snabbare kan få sina klagomål besvarade.
– Dessa förslag innebär att vi nu ställer tydligare krav på att vårdgivarna ska utreda klagomål och ta patienternas synpunkter på allvar. Det bidrar också till att vi kan möjliggöra för IVO att fokusera sina tillsynsinsatser där de gör som störst nytta, till exempel till verksamheter där man vet att många patienter inte skulle förmå att göra en anmälan, eller dit klagomålen är som allvarligast, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
En central del i förslagen är att stärka den riskbaserade och patient-centrerade tillsynen. Det ska bidra till att tillsynsinsatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst, bland annat genom att IVO får bättre förutsättningar att genomföra egeninitierad tillsyn.
Det gynnar främst patienter som inte själva har förmågan att anmäla klagomål mot hälso- och sjukvården.
I och med de nya förslagen begränsas IVO:s utredningsskyldighet i klagomålsärenden. IVO ska bara utreda ärenden där patienten i samband med hälso- och sjukvård har fått en sjukdom eller skada som är bestående och allvarlig, som har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller som lett till att patienten har avlidit. Klagomål från patienter som är föremål för tvångsvård ska alltid utredas om det inte är uppenbart att klagomålet är obefogat eller saknar direkt betydelse för patientsäkerheten. IVO:s utredningsskyldighet ska också omfatta händelser i vården som på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.
I propositionen föreslår regeringen också att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. Nämndernas huvuduppgift ska vara att stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna. Landsting och kommuner ska också i och med den nya lagen organisera nämnderna så att de kan sköta sin verksamhet självständigt. Syftet är att nämnderna ska bli oberoende från hälso- och sjukvårdens huvudmän.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Kontakt:
Karin Boman Röding
Pressekreterare hos Gabriel Wikström
076-116 65 62
karin.boman.roding@regeringskansliet.se
Taggar: