Höjd garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer

Report this content

Skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid. För att bryta denna utveckling och förbättra ekonomin för de pensionärer som har det tuffast vill regeringen och Pensionsgruppen höja både bostadstillägget och garantipensionen från år 2020. Förslaget om förbättringar i pensionärernas grundskydd kommer att skickas på remiss inom kort.

– Vi kommer satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Grundskyddet består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och syftar till att garantera en rimlig lägsta nivå för de pensionärer som inte kunnat tjäna in en tillräcklig inkomstpension. Förändringarna i grundskyddet är en del av pensionsöverenskommelsen för långsiktigt höjda och trygga pensioner, och föreslås gälla från och med 1 januari 2020.

– Vi vill ge alla garantipensionärer 200 kronor mer i månaden och kraftigt höja taket i bostadstillägget för pensionärer, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla som har en fullt intjänad garantipension. Taket i bostadstillägget höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Vidare förändras bostadstilläggets inkomstprövning så att bostadstillägget blir mer träffsäkert samtidigt som det fortsatt ska löna sig att ha arbetat.

Sammantaget innebär förändringarna att maximalt bostadstillägg höjs från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. Utöver detta införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet på 24 000 kronor årligen, så att även dessa personer ska ha möjlighet att förändra sin ekonomiska situation genom arbete.

Omkring 800 000 pensionärer kommer att få en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen. Inkomstprövningen i bostadstillägget har förändrats för att öka stödets träffsäkerhet så att pengarna riktas till dem med sämst ekonomi.

Nedan redovisas tre olika exempel på hur förslagen kan påverka den disponibla inkomsten för enskilda pensionärer.

  Före reform Efter reform Differens
1. Ensamstående född 1938 som lever enbart på garantipension och hyra på 7000 kronor
Garantipension 8 396 8 597 201
Slutlig skatt 973 1 021 49
Bostadstillägg 5 560 6 540 980
Disponibel inkomst 12 983 14 115 1 133

2. Ensamstående född 1938 med garantipension och inkomstpension och hyra på 7000 kronor
Inkomstpension 10 000 10 000 0
Garantipension 1 013 1 214 201
Slutlig skatt 1 601 1 644 43
Bostadstillägg 4 035 5 413 1 378
Disponibel inkomst 13 447 14 983 1 536

3. Ensamstående född 1938 med bara inkomstpension och hyra på 7000 kronor
Inkomstpension 18 000 18 000 0
Slutlig skatt 3 609 3 609 0
Bostadstillägg 364 1 603 1 239
Disponibel inkomst 14 755 15 994 1 239


Källa: Socialdepartementet.

Att ökningen blir högre för någon med inkomstpension beror på att förslagen är utformade utifrån principen att det ska löna sig att ha arbetat. En person med endast garantipension, och en hyra på 7 000 kronor, får med de nya förslagen drygt 1 100 kronor mer i månaden.

Pensionsgruppen består av företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Ledamöter i pensionsgruppen:

• Annika Strandhäll (S), ordförande
• Katarina Brännström (M)
• Solveig Zander (C)
• Mats Persson (L)
• Lars Gustafsson (KD)
• Janine Alm Ericson (MP)
• Fredrik Lundh Sammeli (S)
• Teresa Carvalho (S)


Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se

Prenumerera