Regeringen har beslutat om en plan mot könsstympning

Idag har regeringen beslutat om en nationell handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Syftet med handlingsplanen är att förebygga och motverka könsstympning samt förbättra stödet till redan utsatta.

Könsstympning av flickor och kvinnor är en allvarlig kränkning som medför stort lidande. Det är sedan länge förbjudet i Sverige. Regeringen ser könsstympning som ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck.  

Handlingsplanen samlar både pågående arbeten och nya åtgärder till myndigheter och till vården. Genom en nationell handlingsplan stärks samordningen på området. Målet med handlingsplanen är att nå det övergripande målet för jämställdhetspolitiken, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.

- Regeringen vill med handlingsplanen tydligt markera att lagen och samhället alltid står på kvinnornas och flickornas sida. Att utsätta kvinnor och unga flickor för könsstympning är fruktansvärt, det görs i en hederskontext och syftet är att kontrollera kvinnors sexualitet, det är uttryck för värderingar som inte ska få slå rot i vårt samhälle, säger jämställdhetsminister Lena Hallengren.

Regeringen lägger under detta år över 200 miljoner kronor för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersförtryck och könsstympning.

Exempel på nya åtgärder ur handlingsplanen

·  Linköpings universitet får ett utbildningsuppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck riktat mot polis, socialsekreterare, barnläkare och andra professioner som är verksamma på barnahus runtom i Sverige.

·  Regeringen ger i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att hitta effektiva arbetssätt för attitydförändring. Sprida detta till de aktörer som möter kvinnor och flickor i riskzon för könsstympning samt arbetar mot. Fokus på fritids- och ungdomsverksamhet och andra mötesplatser.

·  För att få en mer jämlik vård över hela landet för flickor och kvinnor som utsätts för könsstympning, ger regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att se över vilken vård landstingen erbjuder. Socialstyrelsen ska också lämna förslag på hur vården kan bli bättre och mer likvärdig över landet. Socialstyrelsen ska även förstärka kunskapsstöd till kommuner, landsting och elevhälsan så att de kan arbeta förebyggande.

·  Uppdrag till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer. Även hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning. 

Exempel på redan beslutade och igångsatta åtgärder

·  Brottsoffermyndigheten har tagit fram en handledning för personal i förskolan om hur förskolepersonal ska samtala med barn för att bättre upptäcka flickor som riskerar könsstympning.

·  En översyn av utbildningsmaterial i samhällsorientering, om rådande normer och värderingar, för nyanlända pågår.

·  Länsstyrelserna har fått uppdrag om utveckling av regionala resurscentra för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas för, våld av närstående i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck.

Fakta

Könsstympning har varit förbjudet i Sverige sedan 1982 och det är straffbart även om det utförs i ett land där det är lagligt om det finns en koppling till Sverige.

Cirka 19 000 flickor uppskattas enligt Socialstyrelsens beräkningar ingå i en riskzon där vårdnadshavarna har en positiv attityd eller är ambivalenta till könsstympning även efter migration.

Kontakt:

Jens Petersen
Pressekreterare hos Lena Hallengren
070-2936935
​jens.petersen@regeringskansliet.se

Taggar:

Prenumerera