Svensk sjukvård ska komma närmare

Sedan mars 2017 arbetar regeringens särskilde utredare Anna Nergårdh med moderniseringen av svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om att långsiktigt stärka svensk primärvård och den nära vården. Utredningen heter Samordnad utveckling för god och nära vård. Idag överlämnades det andra delbetänkandet till socialminister Annika Strandhäll.

– Vården behöver komma närmare medborgarna och vi måste satsa på vårdens medarbetare. Det måste vara samhällets löfte. Här har vi tydliga förslag på steg mot en närmare vård som bättre svarar upp mot framtidens behov, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Det är inte ett eller två enskilda förslag som kan göra skillnad, men väljer man att gå vidare med förslagen i sin helhet är det en primärvårdsreform som förändrar hela vården, säger regeringens primärvårdsutredare Anna Nergårdh.

– Jag är positiv till utredningens förslag om rätten till en fast läkare. Vi behöver stärka patientens rätt till en fast läkare som har ett övergripande och samordnande ansvar för all din vård, säger socialminister Annika Strandhäll.

Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv dominerats av satsningar på akutsjukhus och annan specialiserad vård. I internationella jämförelser har svensk vård goda resultat när det gäller medicinsk kvalitet, men sämre utfall i jämförelser när det gäller kontinuitet, patienters delaktighet och tillgänglighet till vården för medborgarna. Regeringen menar att Primärvården är den del av svensk hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Därför är regeringens målsättning att öka patienternas möjligheter att i första hand alltid kunna vända sig dit för att få en bedömning och hjälp. Idag sitter för många för länge i väntrum på akuten istället.

Utredaren föreslår bland annat följande:

- Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
En modernisering av primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen föreslås, där det ska framgå att primärvården ska vara platsen dit befolkningen i första hand ska vända sig.

- Målbild och färdplan
Utredningen vill att patientens delaktighet stärks och att det görs tydligare att primärvården är navet i vård och omsorg. De föreslår också nationella samråd om genomförandet, som samlar representanter för såväl lokal som regional och statlig nivå för att följa resultaten. Primärvårdens uppdrag ska bli tydligare, och det som erbjuds ska vara mer lika var man än bor i landet.

- Behovet av ökade möjligheter till uppföljning på aggregerad nivå
Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården till en nationell databas. Detta behövs för statistik och forskning på området och för att följa omställningen av hälso- och sjukvården.

- Kontinuitet i primärvården
Utredningen föreslår ett förtydligande av patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården. En hög patientsäkerhet förutsätter en god arbetsmiljö, den som är fast läkarkontakt i primärvården ska ha möjlighet att utföra uppdraget på ett säkert sätt. För att minska bristen på allmänläkare inom primärvården föreslår utredningen fler specialiseringstjänster (ST).

- Ändamålsenlig administration – intyg och signering
Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över om förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering av intygsskrivande i vissa fall. Utredningen föreslår att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att se över sina krav på intyg. Det vill säga möjlighet för fler yrkesgrupper än läkare att skriva intyg.

- Ökad tillgänglighet
Utredningen anser att vårdcentraler/primärvården i större utsträckning ska kunna ta hand om det som är primärvårdens uppdrag snabbare. Det gör att öppettiderna kan behöva ökas jämfört med idag på vissa håll. Man ska inte behöva vända sig till en akutmottagning med sådant som är primärvårdens uppdrag och som kan tas omhand där.

Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Bakgrund om utredningens uppdrag:
Regeringen gav i mars 2017 Anna Nergårdh i uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren har även fört dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter, professioner och patientrepresentanter för att utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i mars 2019.

Kontakt:

Victor Harju
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-5043670
victor.harju@regeringskansliet.se