Trygghetssystemen ska inte riskera att barnfamiljer hamnar i skuld

Regeringen ger Åsa Karlsson Björkmarker i uppdrag att göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd. Regeringen vill säkerställa att barnfamiljer inte riskerar att bli skuldsatta, vilket för ofta sker idag. Utredningen syftar också till att modernisera regelverket och se till att det når rätt personer.

– Bostadsbidrag och underhållsstöd utgör viktiga delar i regeringens arbete för att höja levnadsstandarden för barn i de familjer som har det tuffast. Vi behöver se över systemen för att öka tryggheten för familjer, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Var femte krona som en ensamstående mamma har att handla regnkläder, mat och leksaker för kommer från trygghetssystemen och barnbidraget. Med små marginaler måste vi också säkerställa att det blir rätt, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Alla vi som är uppvuxna i familjer med små marginaler vet både hur viktiga trygghetssystemen är för exempelvis en ensamstående mamma, men också hur tufft det slår om man i efterhand behöver betala tillbaka, säger socialminister Annika Strandhäll.

Utredaren ska titta på hur systemet med inkomstuppgifter fungerar idag och föreslå hur tillgång till aktuella inkomstuppgifter från Skatteverket kan minska risken för att bli återbetalningsskyldig för bostadsbidrag eller underhållsstöd. En förändring som underlättar denna utrednings uppdrag är att från 1 januari 2019 så ska alla arbetsgivare lämna in inkomstuppgifter till Skatteverket varje månad. Detta ökar möjligheterna att säkerställa att skuldsättning inte byggs upp, utan att det stäms av mer regelbundet.

Utredaren ska även se över hur de fördelningspolitiska och bostadspolitiska målen med bidraget kan förtydligas.

Underhållsstöd och underhållsbidrag kan skilja sig åt. Underhållsstöd fastställer riksdagen till en summa som gäller för alla barn, oavsett behov. Underhållsbidrag kommer föräldrarna överens om utifrån barnets behov. Det blir därför lätt helt olika summor och de som tar del av underhållsstödet, till exempel för att familjerna har mycket låga inkomster, missgynnas ofta. Utredaren ska därför se över om staten borde ändra hur beräkningarna sker för att de två systemen ska stämma överens bättre och vara enklare att förstå.

Från bostadsbidraget kommer återbetalningskrav varje år på mer än 500 miljoner kronor. Återbetalningskraven för underhållsstödet är 1,3 miljarder, var tredje familj som får underhållsstöd blir till någon del återbetalningsskyldig och hamnar hos kronofogden.

2017 beräknades ca 9 procent av barnhus­hållens disponibla inkomster komma från familje­politikens förmåner och ersättningar. För ensamstående föräldrar med två eller fler barn kommer i genomsnitt 22 procent av den disponibla inkomsten från den ekonomiska familje­politiken och ungefär hälften av detta utgörs av de behovs­prövade bidragen så som underhållsstöd och bostadsbidrag.

Regeringen har höjt inkomsttaket i bostadsbidraget två gånger. Före denna mandatperiod hade det inte höjts på 20 år. Nu har regeringen målsättningen att taket ska höjas till 150 000 kronor, för inkomster över det beloppet sker en avräkning.

Bostadsbidraget är ett inkomstprövat bidrag som kan lämnas till barnfamiljer och unga utan barn som är mellan 18-28 år. 175 000 hushåll fick bostads­bidrag i december 2017 varav 82 procent var barnfamiljer och 18 procent unga utan barn. Det genomsnittliga bostadsbidraget var 2 540 kronor per månad.

Nästan 210 000 barn levde i familjer som fick underhållsstöd i december 2017.

I uppdraget ingår att föreslå författningsförslag och lagförändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2020.

Kontakt:

Jakob Andersson
Pressekreterare hos Annika Strandhäll
072-450 41 85
​jakob.andersson@regeringskansliet.se