Att veta sin plats – verklighetens postkodlotteri
Rapporten ”Att veta sin plats” som nyligen presenterades handlar om bostadsområden och stadsdelar som under årens lopp kommit att betraktas och framställas som problemområden, invandrarområden eller utsatta områden. Men den handlar framför allt om kanalisering av engagemang, delaktighet och egenmakt.
Jonas Lindström, Fil. dr i sociologi och lektor i socialt arbete, har på uppdrag av Arvsfonden utvärderat de 19 Arvsfondsprojekt som kommit att kallats för Stockholmsprojekten. Syftet var att ta tillvara erfarenheter och kunskaper från dessa projekt som har varit förankrade i olika föreningar och organisationer. Projekten har olika upplägg och målgrupp men det som förenar dem är att de riktar sig till barn och unga i det som kommit att kallas för utsatta områden. I fokus står frågor om demokrati och delaktighet.
– Mitt intresse för detta med plats och hur den formar oss har nog funnits länge hos mig, säger Jonas Lindström. Det som framförallt kom att intressera mig var alla de projektledare som jobbar med att "integrera" andra människor och den schablonmässiga retoriken om "utsatta områden". De flesta av dessa projektledare bor ju i områden som ofta står i kontrast till de "utsatta".
Studien visar hur många från målgruppen, framförallt barn och unga, känner av majoritetssamhällets stämplingar av deras bostadsområden men också hur detta framkallar arbetsmetoder där delaktighet, egenmakt (empowerment) och en känsla av sammanhang står i fokus. En av slutsatserna är att flera av projekten har lyckats organisera arbetet på egna villkor där unga människor får växa med uppgifterna och förstå att de kan vara med och påverka och göra skillnad.
– För att överhuvudtaget försöka få bukt på de ökande skillnaderna mellan olika platser i Stockholmsregionen måste unga i så kallade utsatta områden ges chans att vara på med riktigt och på sina villkor, säger Jonas Lindström bestämt. Det talas mycket om demokrati och delaktighet men för att vackra de orden ska bli realitet måste arbetet komma underifrån och inte ovanifrån. En del av projekten som jag studerat i min rapport visar vilka positiva krafter som sätts igång om de unga ges möjlighet att vara med och växa med uppgifterna.
Mer information och länkar till rapporten
Läs den fullständiga rapporten här:
Läs mer om Jonas Lindström och hans forskning här:
http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_profil_sv_497956
Se Jonas Lindströms föredrag från Forskartorget på Bokmässan här:
https://www.youtube.com/watch?v=-TYreer_CnE&list=PL-i7mFRKzNiJ70aif9eLhHKRH2461aQcV&index=19
Jenny Tirén Berg
Pressansvarig
072-236 05 43
jenny.tiren.berg@sh.se
Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.
Taggar:
