Mälsåkers slott studieobjekt för restaureringskonst - i sommar visas resultatet

Report this content

Det finns en lång tradition av samarbete mellan Statens fastighetsverk och Kungl. Konsthögskolans arkitekturskola. Ett resultat av detta kan under sommaren ses på Mälsåkers slott. Från den 14 juni visas här Mälsåker revisited, en utställning som handlar om vad som kan hända då en kulturmiljö blir museum. Bakom utställningen står arkitekturskolans elever i restaureringskonst.

I år har studenterna vid programmet för restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan arbetat med Mälsåkers slott som studieobjekt. Utifrån temat ”Museum och iscensättning – kreativa möten mellan gammalt och nytt” har tjugo studenter - arkitekter, antikvarier, konservatorer, konsthistoriker och ingenjörer - under sin påbyggnadsutbildning arbetat med Mälsåker som kulturmiljö och experimentarium för modern teknik och historia. Utifrån slottets förutsättningar och med utblickar mot samhället, har de prövat olika sätt att restaurera för museum.

-       I dagens samhälle finns en stark fokusering på nybyggande som bortser från den stora kapacitet som finns i det befintliga byggnadsbeståndet och dess kulturhistoriska värden. Med vårt arbete vill vi visa på möjligheten att kombinera bevarande och kreativ utveckling, säger Kerstin Barup, professor i restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan.

Utställningen, Mälsåker revisited, presenterar fem möjliga förslag på museum i den miljö som Mälsåkers slott erbjuder; Stormaktsmuseum, Kvinnomuseum, Landskapskonstmuseum, Mälsåker bakom kulisserna – vad kan vi lära av historien? och Mälsåker som experimentarium för restaurering.

Fruktbart samarbete 

För Statens fastighetsverk, som nyligen tagit över förvaltningen av Mälsåkers slott från Riksantikvarieämbetet, var det intressant att tacka ja till samarbetet med Kungl. Konsthögskolan.

-       Vi har en lång tradition av samarbete som historiskt har pågått ända sedan slottsbygget i Stockholm. Då hade slottet behov av arkitekter och konstutövare och Arkitekturskolan föddes. Även idag behöver vi spetskompetens inom restaurering och arkitekturhistoria för vård och utveckling av våra kulturfastigheter. Därför tackade vi ja då vi fick frågan om att låta Mälsåker vara arena får årets studenter, säger Lennart von Quanten, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Exakt hur resultatet av elevernas arbete ska användas är inte klart i nuläget.

-       Vi kommer att titta närmare på de analyser som gjorts. Förhoppningsvis kan de fungera som inspiration och stöd i förvaltningen. Kanske kan de också vägleda i våra kommande beslut vad gäller åtgärder och idéer för publika verksamheter i slottet, säger Lennart von Quanten.

För att fler ska få möjlighet att ta del av elevernas arbete ställer Statens fastighetsverk, i samarbete med Kungl. Konsthögskolan och Föreningen Mälsåkers Framtid, ut utställningen Mälsåker revisited på Mälsåkers slott mellan 14 juni till 4 september 2016.

För mer information kontakta:  

Lennart von Quanten, fastighetschef Statens fastighetsverk, 010-478 72 11, lennart.von.quanten@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 070 333 71 87, asa.carlberg@sfv.se

Kerstin Barup, professor i restaureringskonst, Kungl. Konsthögskolan, 0739 917 04 22, kerstin.barup@kkh.se

Sommarprogram Mälsåkers slott: www.malsaker.nu

Fakta Mälsåker slott 

Mälsåkers slott är vackert beläget vid Mälarens strand. Namnet Mälsåker är belagt från 1400-talet, då det var en sätegård. I slottets källare finns rester av grunden till en senmedeltida stenbyggnad. Det är när Johan IIIs hovmarskalk Hans Åkesson Soop köper Mälsåker 1608 som godset börjar växa. Han låter bygga ett rektangulärt stenhus i två våningar med en kyrksal i bottenplanet. Idag är kyrksalen fortfarande i stort sett intakt.

Sin nuvarande utformning fick slottet på 1670-talet. Dåvarande ägaren, riksrådet Gustav Soop, anlitade arkitekten Nicodemus Tessin den äldre för att modernisera byggnaden. Fasader och interiörer utformades efter barockens ideal. Flyglar byggdes till, liksom trapphus och en imponerande terrass med stora svängda trappor mot sjön. Rummen försågs med mönsterlagda golv, tak av stuck eller målad linneväv och väggarna kläddes med textil eller gyllenläder och dekormålade paneler.

Vid mitten av 1700-talet kom Mälsåker i släkten von Fersens ägo. En del av bostadsrummen fick då ny rokokoinredning. Men övervåningens 1600-talsinredning och möblering var i stort oförändrad fram till slutet av 1800-talet. Därefter bytte slottet ägare flera gånger och en period av förfall tog vid.

Ett uppsving skedde 1898 då ingenjören Åke Sjögren köpte godset. Mälsåkers slott installerades då med el, vatten och centralvärme. Men den glansfyllda tiden varade bara till 1916, då Åke Sjögren tvingades sälja sitt kraftigt belånade gods. Slottet stod sen till stor del öde fram till krigsåret 1943, då den norska legationen köpte slottet för att under andra världskriget använda det till utbildning av infanterisoldater under täckmanteln ”polisutbildning".

1945 fattade slottets tak eld. Yttertaket förstördes och de rikt utsmyckade stucktaken i översta våningen störtade in. I flera år stod slottet utan ordentligt tak. Först 1951 ersattes den provisoriska taktäckningen med en rekonstruktion, men då hade slottet redan tagit stor skada.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)  förvaltade slottet 1956-2014. Under 1990-talet genomförde RAÄ restaureringar av de delar som skadats av vatten- och frostskador efter branden 1945.

Sedan januari 2015 förvaltas Mälsåkers slott av Statens fastighetsverk.

Det är ditt kulturarv. Genom staten är du, tillsammans med nio miljoner andra som lever i Sverige, delägare i flera slott, parker, teatrar, museer, skogar, renbetesland, gravfält, fästningar, residens och ambassader. Det är på ditt uppdrag, genom Sveriges regering, vi på Statens fastighetsverk hållbart förvaltar och utvecklar dagens och framtidens kulturmiljöer. Vi ser till att fastigheternas själ och karaktär bevaras så att värdet finns kvar också till kommande generationer.

Taggar:

Prenumerera

Citat

- I dagens samhälle finns en stark fokusering på nybyggande som bortser från den stora kapacitet som finns i det befintliga byggnadsbeståndet och dess kulturhistoriska värden. Med vårt arbete vill vi visa på möjligheten att kombinera bevarande och kreativ utveckling.
Kerstin Barup, professor i restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan
- Vi har en lång tradition av samarbete som historiskt har pågått ända sedan slottsbygget i Stockholm. Då hade slottet behov av arkitekter och konstutövare och Arkitekturskolan föddes. Även idag behöver vi spetskompetens inom restaurering och arkitekturhistoria för vård och utveckling av våra kulturfastigheter. Därför tackade vi ja då vi fick frågan om att låta Mälsåker vara arena får årets studenter.
Lennart von Quanten, fastighetschef vid Statens fastighetsverk