Antalet ungdomar dömda till sluten ungdomsvård har ökat med närmare 100 procent

I nummer 6/04 av tidningen SiStone!

Allt flera döms till sluten ungdomsvård. 1999 när lagen infördes föreslog regeringen att det skulle finnas 10 platser. Idag ska Statens institutionsstyrelse (SiS) ha 78 platser fördelade på sex särskilda ungdomshem. 1999 dömdes 49 ungdomar till sluten ungdomsvård. Idag har SiS 97 intagna ungdomar. Dessutom har strafftidens längd nära tredubblats. Martin Lardén är psykolog på Sundbo ungdomshem, verksam vid Centrum för våldsprevention på Karolinska institutet och ordförande i LSU-nätverket. Han tycker att det behövs en satsning på behandlingsplanering som är knuten till utredning och riskbedömning. En fortsatt inriktning på att höja personalens kompetens med utbildning i beteendevetenskap, sociologi och psykologi är också önskvärd. Något som de särskilda ungdomshemmen kan vara stolta över är extremt få avvikningar vid permissioner. – Där finns ganska god kontroll, säger Martin Lardén (Tfn: 070-218 75 75). Vård som fungerar - men också ett straff Johannisbergs ungdomshem i Kalix tar emot allt fler pojkar som dömts till påföljden sluten ungdomsvård. Här tycker man sig ha hittat en vård och behandling som fungerar utan att för den skull glömma bort själva straffet. Utbildningen av personalen har varit och är ambitiös. På Johannisberg arbetar man med ART (Aggression replacement training) och kriminalitetsprogrammet Vägvalet. De som har drogproblem går även igenom missbruksprogrammet Jupiter. Ytterligare två områden där institutionschefen, Thomas Fjellvind, satsar hårt är familjearbetet och utredningsarbetet. Även skolan är en viktig del. – Ungdomarna rör sig inom ett brett spektrum. Vi har dem som skriver VG på alla prov till dem som är analfabeter. Kan jag få dem att intressera sig för en lättläst körkortsbok är mycket vunnet, säger Thorbjörn Johnsson, lärare. (Tfn Johannisberg: 0923-696 80). Klienter med dubbeldiagnos kräver kompetent personal Anders Willander som handlägger LVM-frågor på SiS FoU-stab menar att ökningen av klienter med dubbeldiagnoser beror på flera saker. En anledning är att kommunerna numera bara ansöker om LVM-vård för de missbrukare som är i allra sämst skick. De lättare och friskare klienterna finns inte längre på institutionerna. En annan anledning kan vara att besparingarna inom psykiatrin gjort den mer svåråtkomlig något som lockar människor att själmedicinera med alkohol och droger. – Jag tror att man måste öka den psykiatriska kompetensen avsevärt, exempelvis genom att anställa fler med den kompetens mentalskötare hade, säger Anders Willander (Tfn: 08-453 40 55, 070-662 89 29) Beställ en gratis prenumeration på SiStone via webbplatsen www.stat-inst.se .

Om oss

Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk. Vården bedrivs vid 25 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet. SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. SiS erbjuder individuell behandling och vården är differentierad utifrån olika gruppers särskilda behov. SiS är också huvudman för skolan som har en central roll i ungdomsvården. En viktig del i SiS uppdrag är också att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Chef för SiS är generaldirektör Kent Ehliasson.

Prenumerera

Dokument & länkar