Statens medieråd: Nästan alla svenska barn använder nu internet

Report this content

Svenska barns och ungas medieanvändning utvecklas mycket snabbt. Användningen av surfplattor och smarta mobiler går allt längre ner i åldrarna och det som förr var extrem frekvens av internetanvändning är numera det normala – gårdagens högkonsumenter är nu genomsnittsanvändare.

– Det är fortsatt stora och snabba förändringar. Senast vi gjorde denna undersökning, 2013, var det den jättelika tillväxten av internet i mobilen som var den stora nyheten. Nu har nästan alla detta, säger Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd, som på tisdagen presenterar Sveriges största undersökning om barns och ungdomars medieanvändning.

Undersökningen, som upprepas vartannat år och nu gjorts för sjätte gången sedan 2005, omfattar ett urval på sammanlagt 12 000 individer. Den består av tre delar: ”Småungar & medier 2015”,
”Ungar & medier 2015”, samt ”Föräldrar & medier 2015”.

Några av resultaten:

Allt yngre använder internet

Internetanvändningen fortsätter att öka och går allt längre ner i åldrarna. Av dagens tvååringar använder 15 procent internet dagligen. Det är samma frekvens som för sexåringarna 2012/13. Det är en markant skillnad i daglig internetanvändning mellan sju- och åttaåringarna – nästan dubbelt så många åttaåringar är dagliga internetanvändare jämfört med sjuåringarna. Ökningen av nätanvändningen gäller framför allt internet i mobilen.

Film och tv dominerar bland yngre

Men den medieanvändning som dominerar bland de yngre barnen är film/tv-tittande. 58 procent av 2–4-åringarna och 71 procent av 9–12-åringarna ser på film/tv mer än en timme per dag. Tv är den vanligaste medieaktiviteten upp till 11 års ålder, då mobiler och internet tar över.

Plattorna ökar kraftigt

Tillgången till surfplattor har i stort sett fördubblats sedan 2012/13. Att äga en egen surfplatta är idag fyra gånger vanligare bland nioåringar än för fyra år sedan. I dag har 56 procent av de yngsta barnen, upp till två år, tillgång till surfplatta i hemmet. Sedan ökar siffran till 87 procent för barn 9–12 år, för att därefter minska. 17–18-åringarna har tillgång till surfplattor i ungefär samma omfattning, 58 procent, som barn upp till två år. De äldre är givetvis mycket flitigare mediekonsumenter, men med andra hjälpmedel, som smarta telefoner och datorer.

Dator minskar för första gången

I denna undersökning minskar för första gången barns och ungdomars datorinnehav, med undantag för åldersgruppen 17–18 år. Förklaringen är givetvis surfplattan och dess kraftiga ökning.

Rörligt i mobilen allt vanligare

Att titta på film/videoklipp i mobilen blir allt vanligare och ökar med åldern. Bland nioåringar har andelen fördubblats, från 16 till 32 procent. För övriga åldrar varierar ökningen mellan fem och 19 procentenheter.

Daglig läsning minskar

Den dagliga läsningen av tidningar och böcker har minskat påtagligt i åldersgruppen 17–18 år – från 23 procent 2012/13 till 13 procent 2014.

– Men detta betyder inte att barns och ungas konsumtion av nyheter har minskat. Man tar fortsatt lika mycket del av nyheter – fast nu i mobilen och över nätet. Det är pappret man lämnar, inte nyheterna, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd.

– Ibland målas det upp en bild av en generation som bara tänker på spel och sociala medier. Men när man frågar dem vad de själva tycker så är barn och unga är både medvetna och självkritiska.
Man tycker att medier tar för mycket tid och det man är mest missnöjd med är att man läser för lite böcker och tidningar, säger Ulf Dalquist.

– Relativt få barn och unga blir utsatta för otäckheter på nätet, konstaterar Ulf Dalquist. Men när det händer något som de anmäler till sajtägarna så upplever två av tre att de inte får hjälp. Här finns utrymme för förbättringar.

I undersökningen om föräldrar och medier är det generellt fler som uttrycker positiva attityder till film/tv och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrar. Framförallt anser man att datorspel är mer beroendeframkallande än andra medier. Påståendet att medier gör barn aggressiva har mycket svagt stöd, oavsett medieform.

En majoritet av föräldrarna anser att skyddet av barn på internet fungerar dåligt. Det föräldrar främst inte vill att barnet ska komma i kontakt med är pornografi och skildringar av sexuella hot/övergrepp och skräckfilm. Man är också kritisk till hur skyddet fungerar när det gäller datorspel, medan man är ganska nöjd med hur det fungerar när det gäller tv och dvd. Mest nöjd är man med skyddet av barn på biografer.

En kraftig majoritet av de tillfrågade anser att föräldrarna själva ska ha det största ansvaret för skydd av barn och unga när det gäller medier.


Läs hela undersökningen
, som består av tre rapporter, på www.statensmedierad.se/ungarochmedier.

Seminariet direktsänds på webben via denna länk: http://bambuser.com/channel/Statens+medier%C3%A5d

För frågor eller bokning av intervju vänligen kontakta: pressansvariga Anna Fagerström, anna.fagerstrom@statensmedierad.se, 0707–95 26 26.

Detta är ett utskick från Statens medieråd. Kontakta Anna Fagerström på anna.fagerstrom@statensmedierad.se om du vill ändra din e-postadress eller avsäga dig fortsatt information från oss.

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten arbetar mot vuxna i barns närhet för att de ska stärka barnen och öka deras medie- och informationskunnighet. Statens medieråd producerar pedagogiska material och samlar resurser kring MIK på webbplatsen MIK-rummet. Statens medieråd följer också medieutvecklingen och forskning kring barns och ungas mediesituation. Myndigheten ansvarar dessutom för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas offentligt för en publik under 15 år.

Taggar:

Citat

Ibland målas det upp en bild av en generation som bara tänker på spel och sociala medier. Men när man frågar dem vad de själva tycker så är barn och unga är både medvetna och självkritiska.
Ulf Dalquist, forskningsansvarig
Det är pappret man lämnar, inte nyheterna.
Ulf Dalquist, forskningsansvarig
Relativt få barn och unga blir utsatta för otäckheter på nätet. Men när det händer något som de anmäler till sajtägarna så upplever två av tre att de inte får hjälp.
Ulf Dalquist, forskningsansvarig