Enhetliga byggkrav i kommunerna ska öka bostadsbyggandet (SOU 2012:86)

Möjligheten för kommunerna att använda tekniska särkrav i bostadsbyggandet ska slopas. Genom mer enhetliga regler för bostadsbyggandet ska kostnaderna för bostadsbyggandet minska. Det föreslår utredaren Björn Hedlund som idag lämnar byggkravsutredningens betänkande till regeringen.

Syftet med utredningen har varit att kartlägga skillnader i kommunernas tillämpning av de tekniska egenskapskraven och hur detta påverkar byggkostnaderna, i syfte att förenkla bostadsbyggandet.

Utredningen har funnit att många kommuner ställer tekniska särkrav som går utöver byggreglerna. Dessa särkrav varierar från kommun till kommun. Särkraven leder till ökade byggkostnader och osäkerhet om byggnadernas kvalitet i andra avseenden.

Som underlag för utredningens bedömning av särkravens verkan på byggkostnaderna har utredningen med hjälp av SCB gjort en kartläggning genom en enkät till 150 kommuner och 162 byggbolag. Enkäten visar att ca 70 % av byggbolagen har upplevt att kommunerna ställer särkrav främst vad gäller energianvändning men även tillgänglighet. Av byggbolagen anger 19 av de 20 största att de upplevt särkrav. Särkraven är vanligast i de större kommunerna där det även byggs flest bostäder.  

Utredningen har även gjort en kompletterande studie utförd av KTH som visar att byggkostnaden ökar i ett hus byggt med särkrav enligt principerna för passivhus jämfört med ett hus enligt byggreglerna.

Utredningens samlade bedömning är att den direkta merkostnaden för byggandet uppgår till 10-15 %, vilken till helt övervägande delen beror av särkrav vad gäller bostäders energianvändning. Detta innebär en ökad kostnad för en ”normalvilla” eller en ”normal” familjelägenhet (fyra r.o.k på 95 kvm) i bostadsrätt på 200 000-300 000 kronor. För en lägenhet i hyresrätt (tre r.o.k. på 70 kvm) ökar hyran med 600-900 kr/månad. Ett mycket försiktigt räkneexempel pekar på merkostnader i samhället på minst två miljarder kronor per år.

Förslag/bedömning

-          Byggteknik och energikrav på bostäder bör regleras på nationell och inter-nationell nivå. Med enhetliga regler in landet kan samordning även ske med Norden och EU. Därmed får reglerna större genomslag och det är det mest effektiva sättet att få en hållbar utveckling.

-          Utredningen föreslår att en ”stoppbestämmelse” införs i plan och- bygglagen (PBL) med innebörd att en kommun inte får sälja mark genom avtal som innehåller tekniska särkrav i byggnader som går utöver vad som gäller enligt Boverkets Byggregler (BBR). Detta innebär en kommun inte själv får skärpa energikraven.    

-          Avtal med särkrav utöver BBR föreslås helt eller delvis kunna förklaras ogiltiga av länsstyrelsen.

-          Länsstyrelsen föreslås även få möjlighet att ingripa mot detaljplanebestämmelser som saknar stöd i lag.

-          Länsstyrelsen föreslås inte längre vara första överklagandeinstans vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Denna uppgift flyttas till mark- och miljödomstolen. Därmed kan instanskedjan förkortas. Länsstyrelsen får därmed en renodlad roll med tillsyn och rådgivning gentemot kommunerna under planarbetet.

-          Utredningen gör bedömningen att statens m.fl. parters agerande vad gäller bostäders energianvändning behöver samordnas. Idag är inte statens bud-skap samordnat vilket medför oklarheter om tillämpningen reglerna gentemot bostadsproducenterna och kommunerna. Ett ”Råd” bör inrättas mellan Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna.

-          ”Rådet” ska i första hand ta fram underlag för eventuella revideringar av BBR och arbeta med det långsiktiga arbetet med byggande och energikrav i tidsperspektivet 2020 och 2050. ”Rådet” ska även initiera och stödja utvärdering och uppföljning av genomförda projekt, initiera och stödja demo-/pilotprojekt samt stödja forskning och utveckling.

-          För markägare som på frivillig väg vill uppföra hus med skarpare krav finns inga hinder.

Konsekvenser

-          Kommunernas användning av särkrav utöver BBR hindras.

-          Förutsättningarna finns då för att byggkostnaderna ska kunna minska med

10-15 % vilket skulle kunna leda till ett ökat bostadsbyggande.

-          Med enhetliga och förutsägbara regler underlättas byggandet för samtliga byggföretag men särskilt för mindre företag och internationella företag. Konkurrensen bör öka och delmarknader förhindras.

-          Det underlättas för det industriella byggandet. Därmed bör byggkostnaderna kunna minskas ytterligare.

-          Planprocessen och tiden till möjlig byggstart förkortas genom att en överklagandeinstans, länsstyrelsen, tas bort. Detaljplanerna kan inte innehålla krav utöver gällande lagar och föreskrifter vilket även det bör förkorta och förenkla planprocessen.

-          Samordnade miljökrav på bostäderna medför att miljöarbetet kan bedrivas mer kraftfullt och effektiviseras i och med att kraven och reglerna gäller för alla nya bostäder i alla kommuner. ”Rådet” kan underlätta samordningen av miljöarbetet.

Läs hela betänkandet: http://www.sou.gov.se/

Kontakt:
Björn Hedlund, Utredare
Tekniskt råd vid Mark och
miljödomstolen i
Nacka tingsrätt.
070-521 00 51.

Eidar Lindgren
Sekreterare,
universitetsadjunkt
tekn lic vid KTH
070-2106461

Viveca Dahlin
Sekreterare,
Advokat
070-66762