Forskningsdatautredningen föreslår en långsiktig reglering av forskningsdatabaser

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) ger långtgående möjligheter att behandla personuppgifter för forskningsändamål under förutsättning att den enskildes fri- och rättigheter skyddas. Forskningsdatautredningen överlämnar i dag förslag på en kompletterande lagstiftning som möjliggör behandling av personuppgifter i forskningsdatabaser till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I juli 2016 fick professor Cecilia Magnusson Sjöberg i uppdrag att som särskild utredare bl.a. föreslå en långsiktig reglering av forskningsdatabaser.

En lag om forskningsdatabaser

Sverige har en världsledande ställning vad gäller statistik om levnadsförhållanden och hälsa. Tack vare våra individbaserade register finns det goda möjligheter till framgångsrik forskning baserad på dessa. För att fullt ut kunna dra nytta av våra unika förutsättningar behövs ett mer effektivt utnyttjande av befintliga register och databaser.

En forskningsdatabas är en uppgiftssamling med personuppgifter som samlas in från enskilda individer eller från andra källor och som är en nationell resurs för att tillhandahålla uppgifter till flera olika forskningsprojekt.

Utredningen föreslår att behandlingen av personuppgifter i en forskningsdatabas ska regleras i en särskild lag, lagen om forskningsdatabaser. Lagen reglerar bl.a. vilka forskningshuvudmän som ska få ansvara för forskningsdatabaser och vilka skyddsåtgärder som krävs för att en forskningsdatabas ska vara rättsenlig och skydda den enskildes fri- och rättigheter.

Enligt förslaget ska såväl de statliga högskolorna och universiteten som de privata lärosätena som omfattas av offentlighetsprincipen samt har examensrätt under vissa förutsättningar få behandla personuppgifter i forskningsdatabaser. Även andra myndigheter än sådana som bedriver undervisning ska få ansvara för forskningsdatabaser, om forskning ingår i deras uppdrag. Det ska gälla både statliga och kommunala myndigheter.

En grundläggande skyddsåtgärd som utredningen föreslår är att en forskningsdatabas måste etikgodkännas. Vid etikprövningen ska t.ex. forskningsdatabasens vetenskapliga värde vägas mot de risker den kan medföra för berörda individers hälsa, säkerhet och personliga integritet. Dessutom föreslår utredningen att det även ska krävas ett etikgodkännande för att använda uppgifter från en forskningsdatabas i ett forskningsprojekt. Uppgifterna i en forskningsdatabas liksom i de forskningsprojekt som ska använda dessa uppgifter kommer därtill att omfattas av nya regler om forskningssekretess. Avsikten är att den nya långsiktiga regleringen av forskningsdatabaser ska ersätta den tillfälliga regleringen av LifeGene-databasen.

Utöver detta lämnas ytterligare förslag till följd av andra uppdrag som lämnats till utredningen. Utredningen föreslår att det rättspsykiatriska forskningsregistret ska avvecklas, lämnar förslag om en särskild sekretessbestämmelse för uppgifter om enskilda i ett nationellt biobanksregister och förslag till en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt att under vissa omständigheter lämna ut uppgifter till forskningsdatabaser utanför Sverige som drivs av forskningshuvudmän som omfattas av dataskyddsförordningen. Utredningen har även undersökt vilket skydd för uppgifter om avlidna i forskningen som det finns i dag. Befintlig lagstiftning tillsammans med utredningens förslag om forskningssekretess och tystnadsplikt utgör enligt utredningen ett tillräckligt skydd för uppgifter om avlidna.

Betänkandet på regeringen.se.

Kontakt:
Maria Jacobsson, huvudsekreterare
Tel. 070-288 64 42

Prenumerera