Skattereduktion till mikroproducenter av förnybar el

I dag överlämnar utredaren Rolf Bohlin betänkandet Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) till finansminister Anders Borg. Utredningens förslag innebär att mikroproducenter av förnybar el ska få skattereduktion med högst ca 6 000 kronor per år. Utredaren föreslår också att elhandelsföretagens skattskyldighet för elskatt ska tas över av elnätsföretagen och att möjligheten till skattefri egenförbrukning av vindkraft begränsas.

Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett lagförslag om nettodebitering. Med nettodebitering avses ett system där den förnybara el som en mikroproducent för över till elnätet kvittas mot den el som producenten köper tillbaka och att elskatt och mervärdesskatt endast påförs nettot. Enligt utredningens bedömning är dock ett nettodebiteringssystem inte förenligt med EU:s regler om mervärdesskatt. Utredningen anser därför att ett sådant system inte bör införas. I stället föreslår utredningen att den som producerar förnybar el ska få skattereduktion med ungefär samma belopp som producenten skulle tjäna i ett nettodebiteringssystem. För att kunna få skattereduktion får man inte vara renodlad elproducent utan man ska vara en elanvändare som kompletterar sitt köp av el med egen elproduktion. Enligt förslaget ges därför skattereduktion endast för den förnybara el som matats in på elnätet och som motsvaras av samma mängd köpt el. Skattereduktionen ska ges med två gånger energiskattesatsen för el, eller ca 60 öre per kilowattimme, men inte för mer än 10 000 kilowattimmar under ett kalenderår. Skattereduktion kan därför utgå med högst ca 6 000 kronor per år. I kommuner med den s.k. Norrlandsskattesatsen kommer skattereduktionen att motsvara ca 50 öre per kilowattimme. En annan begränsning är att mikroproducenten inte får ha högre huvudsäkring än 63 ampere. Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktionen.

Vindkraft ligger redan i dag nära brytgränserna för att bli privatekonomiskt lönsam för mikroproducenter. Utredningen har räknat på effekterna av en skattereduktion för en mikroproducent som matat in 2 500 kilowattimmar ett år och som får 1 450 kronor i skattereduktion.
Med en sådan skattereduktion kan småskalig vindkraft bli ett lönsamt alternativ. För mikroproducenter av el från sol- och vindkraft saknas det dock privatekonomiska incitament att ersätta köpt el med egenproducerad, även med skattereduktionen.

Utredaren har också haft i uppdrag att se över vem som bör vara skattskyldig för elskatt. Utredaren föreslår att elnätsföretagen ska ta över elhandelsföretagens skattskyldighet för elskatt. Det finns flera skäl att lägga skattskyldigheten för elskatten på elnätsföretagen i stället för på elhandelsföretagen. Efter avregleringen av elmarknaden kan elkunderna välja elhandelsföretag mera fritt. Elhandelsföretagen har mindre lokal kännedom om elkundens verksamhet och när de ska redovisa elskatten är de hänvisade till de uppgifter som elnätsföretagen lämnar. Antalet skattskyldiga för elskatt har sedan år 2008 också nästan fördubblats och antalet fortsätter att öka. Det underlättar också om den som är skattskyldig för elskatten finns i det land där skatten tas ut.

I vissa fall beskattas egenförbrukning av el från vindkraftverk annorlunda än annan produktion av förnybar el, eftersom det inte finns någon gräns för hur stora anläggningarna får vara. Detta leder till konkurrenssnedvridningar och det strider dessutom mot principerna bakom elcertifikatsystemet. Det kan också motverka de förslag om energieffektivisering som regeringen lämnade i 2009 års klimatproposition. Utredningen föreslår därför att den nuvarande regeln slopas. Däremot föreslås ingen ändring av bestämmelsen om befrielse för elskatt för el som framställs i en anläggning som har en installerad generatoreffekt om mindre än 100 kilowatt. För att få motsvarande energiproduktion från vind- och vågkraft krävs en generatoreffekt om 250 kilowatt och för solkraft krävs en toppeffekt om 450 kilowatt. Utredningen föreslår att bestämmelsen om befrielse för elskatt utformas utifrån dessa förutsättningar.

Reglerna om att elnätsföretagen tar över skattskyldigheten för elskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. För övriga förslag har tidpunkten för ikraftträdande satts till den 1 januari 2014.

Läs hela betänkandet: www.sou.gov.se

   
Kontakt:
Rolf Bohlin
särskild utredare, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Stockholm,
08-405 3049

Åsa Ärlebrant
sekreterare, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Sundsvall,
060–18 66 57

Robert Lundmark
sekreterare, professor vid Luleå Tekniska Universitet,
08-405 3150

Taggar: