Utredning föreslår mer strategisk kunskapsstyrning av sjukvården

Den statliga kunskapsstyrningen av sjukvården bör bli mer strategisk och mindre detaljerad och Socialstyrelsen bör ha en särställning bland de kunskapsstyrande myndigheterna. Samtidigt måste landstingen få en mer aktiv roll i utformningen av kunskapsstyrningen men också ta ansvar för att den vård medborgarna får är jämlik och av hög kvalitet. Det är några av slutsatserna i betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård som i dag överlämnas till regeringen.

Utredningen konstaterar att den statliga kunskapsstyrningen är omfattande men mycket fragmenterad. Totalt finns flera tusen myndighetsdokument som innehåller någon typ av kunskapsstyrning riktad till sjukvården. Enkätundersökningar visar att de statliga kunskapsstöden används i begränsad omfattning. Som exempel kan nämnas att det mest frekvent använda kunskapsstödet bland läkare är olika kommersiella nätbaserade kunskapsstöd.

Utredningens slutsats är att den statliga kunskapsstyrningen behöver bli tydligare och få en mer strategisk karaktär med mindre detaljorientering. Tillgången till kvalitetssäkrad information och till vetenskapliga artiklar behöver också bli bättre och mer jämlik.

Utredningen föreslår bland annat:
 

  • Regeringen och landstingen inrättar ett nära och regelbundet samråd. Inom samrådet diskuteras och beslutas, utifrån en gemensam målbild, insatser för att komma till rätta med identifierade brister vad gäller kunskapsbaserad och jämlik vård. Samtliga landsting deltar direkt och aktivt i samrådet, inte via SKL.
     
  • Socialstyrelsen ges en särställning bland myndigheterna gällande kunskapsstyrningen inom vården. Regeringsuppdragen till Socialstyrelsen bör samtidigt bli färre och mer övergripande i syfte att stödja en mer strategisk och mindre detaljorienterad statlig styrning. Uppföljning och utvärdering på nationell nivå stärks.
     
  • En nationell digital kunskapstjänst inrättas där vårdprofessionerna hos alla vårdgivare enkelt kan få tillgång till kvalitetssäkrade kunskapsstöd samt utan kostnad ta del av vetenskapliga artiklar. Tillgången till kunskapsstöd ska vara lika över landet och till för alla professionsgrupper.
     
  • Hälso- och sjukvårdslagen och definitionen av begreppet god vård kompletteras så att sjukvårdshuvudmännen och verksamhetschefer får ansvar för att säkerställa att personalen har förutsättningar att jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
     
  • Lagen om läkemedelskommittéer (som anger att varje landsting är skyldig att ha en läkemedelskommitté) ersätts av en ny lag om vårdkommittéer. Särbehandlingen av läkemedel upphör därmed. Vårdkommittéernas uppdrag blir att verka för en nationell kunskapsstyrning för all vård – inklusive den vård som bedrivs i kommuner belägna i landstinget.

Utredningen lämnar förslag som bedöms realistiska att genomföra i närtid. För att förslagen ska kunna genomföras och leda till de önskade effekterna krävs en tillitsfull och effektiv samverkan mellan staten och huvudmännen, där professionerna och patientföreträdare ges stort utrymme att bidra. Om tillräckliga effekter av förslagen inte nås bedömer utredningen att en ändrad ansvarsfördelning mellan staten och huvudmännen bör övervägas.

Kontakt:

Mats Nilsson
Utredningssekreterare
073-0372061

 

Prenumerera