Utvärdera för utveckling

Utvärderingens roll vid reformeringen av skolan behöver stärkas. Utöver att i efterhand ge svar på hur väl en reform har lyckats kan en väl fungerande reformutvärdering även ge viktig kunskap som kan påverka det sätt på vilket reformen genomförs och det genomslag den får lokalt. Resultat från reformutvärdering kan även vara betydelsefull inför att eventuella nya reformer ska utformas. Det konstaterar den särskilda utreda­ren Per Thullberg som i dag överlämnat slutbetänkandet Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) till utbildnings­minister Jan Björklund.

För att stärka utvärderingen av reformer på skolans område är det viktigt att utvärderingen planeras tidigt, dvs. samtidigt som den aktuella refor­men utformas. Då kan reformstrategin och utvärderingsstrategin ömsesidigt påverka varandra. Det är exempelvis viktigt att tidigt ta ställning till om reformen lämpar sig för en försöksverk­samhet eller ett stegvis införande, vilken typ av metodik som är lämplig för att utvärdera reformen, vilken roll utvärderingen är tänkt att ha, etc. För denna typ av överväganden behövs kvalificerad utvärderingskompetens. Det bör ingå i plane­ringen av en reform att redan från början finansiera både implemen­tering och utvär­dering av reformen.

För att det ska vara möjligt att följa kunskapsutvecklingen över tid föreslår utredningen även att det, som komplement till de internationella studierna, införs ett nationellt system med stickprovsbaserade kunskaps­mätningar. Varken betyg eller nationella prov möjliggör denna typ av trendmätning. En utredning föreslås få i uppdrag att i ett sammanhang utforma systemet för trendmätning och utreda hur det framtida systemet för utvärdering av kunskapsresultat ska vara utformat i sin helhet, bl.a. med avseende på vilka syften som bör knytas till vilka instrument och vilka informationsbehov de olika instrumenten bör svara mot.

Det nationella uppföljningssystemet för skolan kan ha stor betydelse för möjligheterna att utvärdera reformer på skolans område. Systemet har generellt en potential att utvecklas vad gäller ny uppgiftsinsamling, utökad analys av befintliga data från uppfölj­ningssystemet och de internationella studierna samt det sätt på vilket informationen presenteras på. För att det ska vara möjligt att utveckla och modernisera systemet i dessa avseenden behöver den infrastruktur som uppföljningssystemet utgör förstärkas finansiellt.

Utökade och förbättrade registerdata, t.ex. genom utökad tillgång till individdata, kan underlätta möjligheterna att utvärdera reformer. För utvärdering av reformer behövs dock ofta även riktade uppgiftsin­samlingar, med frågeställningar relevanta för den aktuella reformen. Det kan handla om såväl kvantitativa som kvalitativa data.

Bland annat det stora antalet aktörer som i dag kan ha en roll i samband med nationell utvärdering av skolan pekar på ett behov av stärkt nationell styrning. Utredningen föreslår därför att det inrättas ett råd för utvärde­ring av skolan, i form av en kommitté, med uppdrag att bistå regeringen i utvärderingsfrågor avseende skolväsendet. De uppgifter som rådet är tänkt att svara för, och de utvärderingar som det kan komma att initiera, genomförs i allt väsentligt inte i dag. Vid större och genomgripande reformer föreslås rådet få i uppgift att bistå regeringen med att utarbeta ett program för reformutvärdering, samordna utvärderingsinsatserna samt sammanfatta resultat från olika aktörers utvärderingar.

Kontakt

Per Thullberg

Särskild utredare

08 – 405 46 63

Eva Wallberg

Huvudsekreterare

08 – 405 49 82

Mats Miljand

Utredningssekreterare

08 – 405 49 77

Prenumerera