Fler döda älgkalvar i år på Öland

Älgkalvarna dör i en mycket hög omfattning på Öland. Något motsvarande har inte tidigare observerats någonstans i världen.

− Mer än hälften av de älgkalvar som har fötts och dokumenterats på Öland i år har dött inom en vecka. I fjol var den tidiga dödligheten 38 procent och slutade sedan på 80 procent. I år kanske det blir ännu högre, säger biträdande statsveterinär Jonas Malmsten vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Jägarnas observationer av älgar på Öland har under flera års tid visat att endast få kalvar överlever hösten det år de fötts. Undersökningar av hondjur har visat på normal fertilitet.

För att försöka ta reda på eventuella orsaker till den höga älgkalvsdödligheten följdes 20 GPS-märkta älgkor under förra sommaren och hösten av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SVA. De märkta korna födde tillsammans 22 älgkalvar. Endast sju kalvar överlevde fram till september månads utgång. Hälften av de döda dog redan i nära samband med födseln och resten efter en månads ålder.

När de döda kalvarna obducerats vid SVA visade det sig att de flesta varit i livet vid födseln men inte diat. Några sjukdomar som kunde förklara dödligheten kunde inte identifieras.

− En teori är bristande moderliga omsorger som kan bero på att kon är i dålig kondition. En annan är att en del kalvar är svagfödda av än så länge okänd anledning. Sjukdom hos de nyfödda döda kalvarna har vi inte påvisat, men de kalvar som dör senare på sommaren dör sannolikt av sjukdomar och vi kan inte utesluta betesfeberns roll i detta. Smittämnet bakom betesfeber finns i hela södra Sverige, säger Jonas Malmsten.

Han har i dagsläget inte funnit något samband mellan de döda älgkalvarna på Öland och de omskrivna döda älgarna i Blekinge.

I samarbetsprojektet mellan SVA och SLU studerar forskarna under 2013 älgkornas rörelser, beteenden och val av vistelsemiljöer. Även hur genetik, klimat och föda kan påverka Ölandsälgarna undersöks. Resultaten från dessa studier är ännu inte klara men kan komma inom kort.

Torsdag kväll kl 20:00 sänds tv-programmet Mitt i naturen med rubriken Vad händer med Ölands älgkalvar? Programmet är en repris från 8 november förra året. Älgexperterna Jonas Malmsten och Göran Ericsson, SLU, medverkar i programmet.

Mer information
Bitr. statsveterinär Jonas Malmsten, enheten för patologi och viltsjukdomar, SVA,
tel. 0707-33 21 23, mejl:
jonas.malmsten@sva.se

Professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU,
tel. 070-676 50 12, mejl: goran.ericsson@slu.se

Fotnot: Betesfeber, som även drabbar till exempel nötkreatur, orsakas av infektion med bakterien Anaplasma phagocytophilum. Smittämnet överförs via fästingar och orsakar vanligen hög feber.

Läs mer på SVA:s hemsida

Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en myndighet under Landsbygdsdepartementet och har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Taggar:

Om oss

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en myndighet under Näringsdepartementet och har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda.SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Prenumerera

Dokument & länkar

Snabbfakta

I samarbetsprojektet mellan SVA och SLU studerar forskarna under 2013 älgkornas rörelser, beteenden och val av vistelsemiljöer. Även hur genetik, klimat och föda kan påverka Ölandsälgarna undersöks. Resultaten från dessa studier är ännu inte klara men kan komma inom kort.
Twittra det här

Citat

Mer än hälften av de älgkalvar som har fötts och dokumenterats på Öland i år har dött inom en vecka.
Jonas Malmsten